Nyheter

Senast uppdaterad: 17 maj 2010

Rekordstor omställning till KRAV-odling
Räcker maten om alla odlar ekologiskt?
Livsstilen påverkar halten av bekämpningsmedel i kroppen
Globala fiskmärkningen MSC bäst i test
Importerat kött dold klimatbov
Den ekologiska marknaden ökade 18 procent 2009

Upprop för nytt konsumtionsmål av ekologiska livsmedel i offentlig sektor

Vi föreslår ett nytt, högre offentligt konsumtionsmål och önskar en tydlig inriktning från våra folkvalda politiker för att öka såväl ekologisk produktion som konsumtion!

2006 formulerade förra regeringen för första gången ett nationellt inriktningsmål för konsumtion av ekologiskt i offentlig sektor: ”25 % ekologiskt i offentlig sektor till 2010”. Det har haft stor betydelse för den offentliga konsumtionen av ekologiskt. Många har redan nått 25 %. Nu behövs ett nytt mål för de kommande åren. Flera kommuner, stadsdelar och landsting har visat att det är fullt möjligt att nå höga mål.

Hittills stöder bland andra dessa uppropet: Lars Nellmer, KRAV; Maria Gardfjell, Miljöpartiet Uppsala; Christer Owe, Stiftelsen Ekocentrum; Gösta Skoglund, Miljöresurs Linné, Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Skriv under uppropet genom att klicka här: www.siss.se/ekomatcentrum/nyttekomal Svar önskas snarast och allra senast den 20 maj, tack.

Lund toppar ekomatsligan - bäst i klassen igen!

För andra året i rad toppar Lunds kommun Ekomatsligan, denna gång i ensamt majestät, med säker marginal till tvåan Uppsala läns landsting. Lund har rapporterat 33,7 % ekologiskt för 2009. Detta visar EkoMatCentrums årliga sammanställning av de kommuner och landsting som är bäst på inköp av ekologiskt

- Det är de första tio procenten som är svårast, säger en glad Kerstin Andersson (projektledare för EMIL) i Lund.

Det vinnande konceptet är enkelt, träget arbete, engagemang och politisk vilja har lagt Lund i toppen på Ekomatligan för andra året i rad. Det är ett långsiktigt arbete att bli bra på ekologiskt och funderingar finns redan på nästa mål, 100% till 2020.

Det är 27 kommuner, landsting och stadsdelar som har klassat in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en
ekologisk inköpsandel på minst sexton procent. Lunds kommun koras till ”Vinnare av Ekomatsligan 2010” med 33,7 procent ekologiskt inköp.

Uppsala läns landsting får i år nöja sig med en andra plats placering, 27,8 % ekologiskt räckte inte riktigt ända fram till toppen, strax före Torshälla stadsdelsförvaltning, Åre och Vaggeryd som samtliga noterat över 25 %.

Konsumtionen i hela offentliga sektorn noterade 10,2 % för 2009. En ökning med 10 % sedan 2008.
En handfull kommuner, landsting och stadsdelar har redan passerat det nationella målet och ännu några fler kommer det att bli innan 2010 är till ända.

- Det är fantastiskt vad ett politiskt mål från regeringens sida kan leda till. Hade vi inte haft detta 25%-mål hade vi inte haft mycket ekologiskt i offentlig sektor idag. Se på den privata ekokonsumtionen i detaljhandeln, där finns inget offentligt mål och inköpen ligger bara på ca 3 %,
säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

- Nu behöver vi ett nytt offentligt konsumtionsmål att jobba mot och många fler ekologiska producenter i Sverige. Jag efterlyser en tydlig och klar politisk inriktning från våra folkvalda politiker!, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

Studien, som ligger till grund för Ekomatsligan har gjorts av EkoMatCentrum – Informationscentrum
för Ekologiska Produkter på uppdrag av KRAV. Läs mer om ekomatsligan och ekologiskt i offentliga storhushåll i tidningen Proffs!

Köttkokongen mot svälten

Kött från laboratoriet mättar en svältande värld. En prisbelönt idé som kan bli verklighet.
Jordens befolkning ökar och vill fortsätta äta kött. Den omöjliga ekvationen resulterade i ett examensarbete och ett designpris för Rickard Hederstierna.

Han studerar industriell design vid Lunds universitet och har med examensarbetet Cocoon vunnit Electrolux Design Lab 2009, en internationell tävling inom industriell design. Cocoon bygger på antagandet att inom 90 år har forskarna lärt sig odla muskelceller från djur.

Ett paket med celler stoppas in i ett membran, format som den önskade köttbiten. Ett chip läser av vilket kött som önskas, värme och syre tillförs och när köttbiten vuxit färdigt kyls den ner.

En forskargrupp inom biologisk fysik på Chalmers i Göteborg arbetar med köttodling och kan redan få celler från möss att växa i socker och koblod. De tror att odlat kött kan vara verklighet om 10-20 år, skriver Lundagård.

Marianne Persson, tidningen Land, 040-601 64 85

Det ekologiska jordbruket ökar globalt

Den ekologiska arealen i världen ökar. 2008 var 35 miljoner hektar certifierat ekologisk.
2008 års siffror är en ökning med 3 miljoner hektar sedan föregående år. Australiens enorma betesmarker står för hela 12 av de 35 miljoner hektaren. Argentina är näst största land mätt i areal med 4 miljoner hektar, skriver den schweiziska eko-organisationen FIBL i ett pressmeddelande om sin återkommande rapport om den ekologiska världen.

FIBL har också kommit fram till att den globala marknaden för ekologiska produkter nådde ett värde på 50 miljarder amerikanska dollar 2008. Bäst i världen på att konsumera ekologiskt är danskarna, skriver landbrugsavisen.dk. De handlar ekologiska livsmedel för 132 euro om året.


ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se

Gmo-odling har lett till resistenta ogräs
Odling av herbicidresistenta gmo-grödor har lett till att vilda ogräs utvecklat motsvarande resistens. Det slår en amerikansk forskargrupp fast.
I forskargruppen ingår även forskare från biokemikoncernen Monsanto, som är en av de ledande aktörerna på gmo-grödor, skriver Landbrugsavisen.dk som citerar tidningen Agra Europe.

Forskarna har kunnat påvisa glyfosatresistens i ett ogräs som drabbar amerikanska bomullsodlingar, nämligen kvarnamarant (Amaranthus palmeri). Resistenta ogräsplantor har hittats i fem delstater i östra USA där det odlas genmodifierad bomull.

Forskarna har också noterat resistens i ytterligare 16 ogräsarter.
ATL.nu

Välj ekologiska KRAV-ägg

Det finns högre halter av mineraler och vitaminer i ekologiska ägg än i konventionella, konstaterar Livsmedelsverket, SLV. Enligt SLV beror skillnaderna på fodret.
Enligt Livsmedelsverkets analyser av ekologiska och konventionella ägg innehåller eko-äggen mer jod än konventionella. Även halterna av vitamin B12, järn och selen är högre i eko-äggen, medan till exempel halten av K-vitamin är något högre i konventionella ägg.
SLV:s analyser från 2009 är de första som gjorts på ekologiska ägg och analyserna visar att halterna av viktiga näringsämnen i både konventionella och ekologiska ägg är högre än vad man tidigare trott.
– Den här undersökningen visar att det finns mer av många näringsämnen i ekologiska ägg än i konventionella. Samtidigt är det viktigt att påpeka att skillnaderna mellan ekologiska och konventionella ägg är mycket små. Orsaken till skillnaderna är att fodret har stor påverkan på näringsinnehållet, säger Lena Björk, nutritionist på Livsmedelsverket.
En KRAV-höna utfodras med KRAV-märkt foder. Det innebär till exempel foder som producerats utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Förra året innebar en försäljningsökning på 31 procent för KRAV-ägg. Därmed har ägg blivit den näst största KRAV-produkten i svensk handel efter mjölk.

Mölndal deltar i projekt om ekologisk mat
Projektets övergripande målsättning är att öka andelen ekologisk mat i skolor och förskolor utan att öka kostnaderna samt att öka medvetenheten hos målgrupperna kökspersonal, lärare, föräldrar och elever.
Under hösten 2009 ansökte Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Mölndal tillsammans med sju andra kommuner i Italien, Kroatien och Tyskland om EU-medel ur programmet "Europe for citizens". Den 22 december meddelades att vår ansökan hade godkänts vilket för Mölndals del innebär ett bidrag med i storleksordningen 150 000 kr.
Går det att öka andelen ekologiskt utan att öka kostnaderna? Projektets övergripande målsättning är att öka andelen ekologisk mat i skolor och förskolor utan att öka kostnaderna samt att öka medvetenheten hos målgrupperna kökspersonal, lärare, föräldrar och elever. De detaljerade målen är att analysera miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av att öka andelen ekologisk mat och att analysera maten ur ett livscykelperspektiv t.ex. klimatpåverkan och avfallshantering samt att utbyta kunskap om bästa “teknik" inom olika samhällsnivåer (kommun, region m.m.).  
Under våren påbörjas projektet med en konferens i Mölndal Projektet kommer att starta under april/maj i år och pågå till våren 2012.  
De 150 000 kr som Miljö- och hälsoskyddskontoret får ska täcka en del av kostnaderna för att arrangera en öppningskonferens om hållbar utveckling med ett särskilt fokus på livsmedel. Konferensen utgör starten på projektet och kommer att genomföras i slutet av april eller i början av maj. Exakt datum och detaljprogram är inte bestämt ännu. Till öppningskonferensen har vi bjudit in föreläsare från bl.a. EU-kommissionen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Miljöstyrningsrådet.  
Öppningskonferensen följs av tre transnationella möten som kommer att beröra olika fokusområden. Vid det sista transnationella mötet arbetar projektdeltagarna fram ett eller flera förslag till pilotprojekt som genomförs i de deltagande organisationerna. De deltagande organisationerna genomför därefter pilotprojektet och utvärdering sker i samband med projektavslutningen. Mölndals kommun, pressmeddelande 100128

Köpenhamn världsledande på ekologiskt
Just nu är intresset för ekologiska produkter stort bland Köpenhamns restauranger, kaféer och hotell. Den privata sektorn har en ekologisk andel om 10 procent av den totala livsmedelskonsumtionen och 45 procent av maten som serveras i myndigheternas regi: i skolor, på daghem, sjukhus och ålderdomshem är ekologisk. Det betyder att Köpenhamn är världsbäst på ekologi. Försäljningen av ekologiska livsmedel fortsätter att öka och konsumtionen inom den privata sektorn beräknas nå 20 procent inom några år.Köpenhamn världsledande på ekologiskt.
Under Klimatmötet i Köpenhamn, då världens ledare samlades för att försöka hitta en lösning på klimatproblematiken, var 65 procent av maten som serverades ekologisk. 2010-01-22

Växthus är ett miljöproblem
Växthusodlare sprider stora mängder gifter till miljön. En första undersökning som gjorts i skånska åar visar på halter som ligger uppemot tusen gånger högre än vad som bedöms acceptabelt.
– Ett växthus är inte den slutna miljö som man kanske tidigare trott, säger Jenny Kreuger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och ansvarig för undersökningen.
Peter Bergkvist, expert på Kemikalieinspektionen, kallar de uppmätta halterna helt oacceptabla. – Vi har varit skeptiska till uppfattningen att växthusen inte påverkar omgivningen, säger han. Nu visar det sig att odlingarna utgör ett reellt problem.
SLU har under flera år undersökt vattendrag i jordbruksmark och mätt halterna av bekämpningsmedel. Arbetet sker på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår i programmet för miljöövervakning. I den nya undersökningen har forskarna för första gången undersökt miljön runt växthusodlingar och frilandsodlingar av trädgårdsväxter, bär och frukt. Resultatet visar på halter av bekämpningsmedel som ligger betydligt högre än vad som läcker från jordbruksmark. De flesta proverna togs i Skåne som rymmer mer än hälften av landets trädgårdsnäring. I bäckarna nedströms odlingarna hittades inte mindre än 78 preparat som bland annat dödar svamp eller insekter. De högsta halterna uppmättes i bäckar i västra och nordvästra Skåne där det är tätt mellan växthusen. Och det var ett insektsmedel – imidakloprid – som stack ut vid samtliga slumpmässigt tagna prover. Halterna av medlet var mellan 500 och 1 000 gånger högre än vad Kemikalieinspektionen bedömt acceptabel. Det aktuella medlet har under hösten stått i fokus som tänkbar förklaring till varför bina både här och utomlands blir allt färre. Av Stig Strömkvist Publicerad 28 november 2009

Försäljningen minskar med KRAV-märket

Nyligen offentliggjordes en undersökning som genomförts av Svenska Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan, som visar att försäljningen av produkter minskar med KRAV-märkningen. Undersökningen är från januari 2008. När produkterna skyltades upp i butikerna med KRAV-märkningen minskade försäljningen med 10 procent, jämfört med om de inte gjorde det. Totalt ingick 57 000 köp i undersökningen i fyra större livsmedelsbutiker.
- KRAV-märkningen är stark och värdefull för den som värnar om miljön, men de som inte är redan frälsta reagerar negativt på märkningen. Undersökningen är en del av en längre studie som pågått sedan 2007 och de senaste resultaten från en mätning som pågår just nu visar att effekten finns kvar, även om de nya resultaten kommer att visa att försäljningsminskningen inte är så stor som den var i den förra mätningen 2008, säger Niclas Öhman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Undersökningen har fått stort utrymme i medierna där det bland annat talats om en negativ utveckling för KRAV-märkningen.
- Den slutsatsen kan man inte dra, snarare tvärt om, det har skett en positiv utveckling sedan undersökningen 2008, det är färre som är negativa till märkningen. Handelns försäljningssiffror visar också på fortsatta ökningar. Det den visar är att vissa kunder följer ett inarbetat köpbeteende och att de kunder som inte tagit ställning i miljöfrågan blir skrämda av KRAV-märkningen det är där som KRAV måste lägga krutet, säger Niclas Öhman. Ecoweb v. 45

Åtgärda problemen i svensk djurhållning annars slutar vi köpa!

I boken "Monsterbiff till middag" avslöjas djurskyddsproblem i svensk djurhållning. Kor står fortfarande uppbundna, kommer inte ut på bete och antibiotikabehandlas, kycklingarna har ont i benen, kalkonerna lever i mörker och nötkreatursrasen Belgisk Blå smygs in på slakterierna.
Författarna vill ha mer att välja på och information om djurvälfärden på produkten, men för Djurskyddet Sverige räcker det inte. Vi vill ha garantier för att svenska produkter lever upp till åtminstone svensk lagstiftning och branschöverenskommelser.
 - Ska svenska konsumenter kunna dricka mjölk och äta kött med gott samvete måste bönderna, deras organisationer och slakterier ta tag i sina problem! säger Sven Stensson, ordförande för Djurskyddet Sverige. Bokens avslöjande om kalkonuppfödningens djurskyddsproblem måste åtgärdas. Både kyckling och kalkonbranschen bör överväga att byta kyckling och kalkonsort om man inte kommer tillrätta med sina problem.

- Det är också fullständigt oacceptabelt att svenska slakterier och svenska mejeriföreningar tillåter att den extrema Belgisk Blå finnas kvar på gårdar och slaktas på svenska slakterier, säger Sven Stenson. Det handlar om ett löfte till såväl konsumenter som djurskyddsorganisationer, som inte uppfylls. 2010-01-18 Djurskyddet Sverige.

Aranea går samman med Kiwa
Aranea, Sveriges ledande certifieringsorgan inom ekologisk certifiering, och ett helägt dotterbolag till KRAV, går samman med det internationella certifieringsorganet Kiwa, för att kunna ge sina kunder bättre helhetsservice. 

Nu har KRAV och Kiwa skrivit på kontraktet om försäljningen av Aranea. Kiwa kommer att stödja Aranea när det gäller att vidga bredden på de tjänster företaget erbjuder och ge tillgång till Kiwas internationella nätverk och ackrediteringar för jordbruks- och livsmedelsprodukter. KRAV kommer att inrikta sig på att utveckla och följa upp sina regler samt att marknadsföra varumärket KRAV. Aranea bildades 2006 av KRAV som dess operativa enhet med uppgift att certifiera ekologisk produktion enligt KRAVs regler. Samtidigt avreglerades certifieringsverksamheten så att även andra certifieringsorgan fick tillgång till marknaden.

Fokus på regler och varumärket
Som KRAV:s styrelseordförande Bo Berg and VD Lars Nellmer uttrycker det:
”KRAV kan nu koncentrera sig på vidare utveckling av reglerna liksom varumärket KRAV, i syfte att göra KRAV till ett medvetet val för en hållbar livsstil. Vi är övertygade om att Kiwa är rätt ägare för Aranea, för att skapa förutsättningarn för en gedigen framtid. Vi på KRAV kan tänkas dra nytta av samspelet med Kiwa och deras internationella erfarenheter”.
Aranea, Christian Nyrén

Svårt för kostchefer att köpa svensk mat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Kommunala kostchefer vill köpa svensk och närproducerad skolmat. Problemet är att de sällan vet var maten kommer ifrån och att de ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt Skolmatens Vänner.
Det är viktigare att skolmaten är närproducerad än att den är ekologisk. Det anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland som Skolmatens vänner har intervjuat.
– Det finns ett stort fokus på närproducerad mat just nu. Men när det gäller skolrestauranger och kommunal mat så har det varit helt främmande mark, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner.
Mycket svårt att köpa närproducerat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Problemet är lagen om offentlig upphandling. Det är tillåtet för kommunerna att ställa krav på ekologisk odling, men enligt lagen får de inte välja ett livsmedel av ett speciellt märke eller väga in avståndet. Därför kan kommuner och landsting inte ställa krav på att maten ska vara närodlad eller svensk utan måste upphandla inom hela Europa.
–Man kan komma runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet, till exempel bara morötter. Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet, i en artikel i Svenska Dagbladet.
Ser hinder i onödan
Dessutom kan man samordna leveranserna och ha ett centrallager så att små producenter inte själva behöver leverera till 400 skolor.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna ser hinder i onödan. Jordbruksdepartementet har gått igenom lagstiftningen och sett att den inte hindrar kommuner från att köpa närproducerat.
– Mitt råd är att inte göra upphandlingarna så förtvivlat stora, säger Eskil Erlandsson till Svenska Dagbladet, och menar att det kan vara bättre att INTE samarbeta med grannkommunerna om inköp, eftersom bara de största aktörerna då klarar av att lägga ett bud.
Restaurangvärlden, 09-09-16

Okej för kommuner att kräva "svensk standard" på köttet
Miljöstyrningsrådet slår fast att det är okej för en offentlig upphandlare att ställa krav på att kött producerats i enlighet med svenska krav på djurskydd.
Debatten om huruvida det är okej eller inte blev aktuell sedan detta krav framförts av bland annat Laholms kommun. Kritikerna menade att detta krav stängde ute utländska leverantörer.
Miljöstyrningsrådet slår dock fast att det finns utländska producenter som lever upp till svensk standard på djurskyddet. Rådet konstaterar också att de krav som den svenska djurskyddslagstiftningen innebär "inte på något sätt är orimligt hårda".

Miljöstyrningsrådet slår fast att om inte dessa krav ställs vid offentlig upphandling blir svenska bönder dubbelt diskriminerade. "Det verkar orimligt att det offentliga med ena handen skapar en lagstiftning som innebär merkostnader för svenska bönder och med den andra handen köper billigt kött från utländska leverantörer som inte omfattas av de strängare reglerna för djurskydd", skriver rådet.

Tipset till offentliga upphandlare är dock att inte hänvisa till svensk djurskyddslagstiftning vid en upphandling. I stället bör upphandlaren fokusera på några få men betydelsefulla krav i lagstiftningen som innebär höga merkostnader för köttproducenten. Det står då utländska producenter fritt att anpassa sin produktion till kraven om de vill det.
ATL, 15 september 2009

Stor efterfrågan på närproducerad skolmat
Enligt en ny undersökning har kommunala kostchefer en stark önskan om att köpa svensk och närproducerad skolmat. Det anses viktigt att känna till skolmatens ursprung. Men kostcheferna vet inte idag var skolmaten kommer ifrån och ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt studien.
- Föräldrar och kostchefer vill att skolmaten ska vara säker att äta och komma nära ifrån, men utifrån kartläggningen kan vi se att önskemålen står långt ifrån verkligheten, säger Annika Unt Widell från Skolmatens Vänner.

Kartläggningen visar att kostcheferna har starka preferenser för närproducerad skolmat. Två av tre kostchefer upplever samtidigt att det är svårt eller mycket svårt att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor. 85 procent saknar kunskap om hur mycket som köps in idag och bland övriga kommuner är andelen närproducerat i snitt sju procent.

Enligt Lagen om offentlig upphandling får inga anbudsgivare gynnas eller diskrimineras, alla ska ha samma chans att bli leverantörer av kommunal mat. Men lagen uppfattas av kostcheferna som ett hinder för de mindre producenterna i Sverige. De lokala producenterna möts idag av krånglig byråkrati. Få kommuner jobbar aktivt med att förenkla upphandlingarna så att också de lokala nära producenterna ska komma med i upphandlingen.

- Vi levererar potatis till en privatskola idag, och det vore fantastiskt om eleverna i de kommunala skolorna här i närheten också kunde få äta vår potatis. Men det känns nästan omöjligt idag, säger Marie Westerlund, LRF-medlem och potatisodlare i Södra Sandby i Skåne.

Undersökningen genomfördes under maj - juni 2009 bland kommunernas kostchefer i Skåne län och Hallands län. Samtliga 39 kommuner deltog i undersökningen som genomfördes med postala enkäter samt kompletterande telefonintervjuer. Analysföretaget Argument AB ansvarade för projektet på uppdrag av Skolmatens Vänner.
Annika Unt Widell, Skolmatens, Vänner2009-09-14

Upphandling av närodlat kräver noga ordval
Enligt en undersökning som Skolmatens vänner, sponsrat av LRF, gjort anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland att närproducerade livsmedel är att föredra men att regler och förordningar i kombination med krav på relativt stora volymer gör inköp från närliggande producenter svåra att genomföra i praktiken.
Men det går det att komma runt EU:s krav på öppen upphandling genom att formulera sina krav annorlunda. Kommuner och andra offentliga upphandlare får ställa krav på att det ska vara ekologiskt, men inte kräva vissa märken eller väga in avståndet. Även jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna gör det svårare än det är.

Formuleringar
- Det går att gå runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet till Svenska Dagbladet.
- Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger hon.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson menar också att kommuner kan kräva att livsmedlen "inte flugit och farit över hela jordklotet."
- Våra tjänstemän kom fram till att man kan ställa vilka krav man vill, säger Eskil Erlandsson till tidningen.

Miljösmarta val
Men helt klart är det inte.
Livsmedelsverket ligger sedan en tid tillbaka i tvist med EU-kommissionen över sina formuleringar över miljösmarta val vid offentlig upphandling. Enligt EU-kommissionen bryter man mot EU:s viktigaste principer om fri förighet av varor på den inre marknaden genom att uppmana till att äta närproducerat. Senast den 26 november ska Livsmedelsverket ha reviderat sina råd. ATL.nu

Lokal mad i strid med EU?
SVERIGE OG DANMARK: Både den danske og svenske klimakampagne anbefaler forbrugeren at købe lokalt produceret mad. På den måde sparer man nemlig transport, der udleder CO2. Men i Sverige er fødevaremyndighederne nu ifølge den danske avis Information blevet pålagt at bremse offentliggørelsen af en kampagne med klimavenlige kostråd, fordi den indeholder råd om at købe lokalt producerede fødevarer, og det er imod EUs konkurrenceregler. Den danske kampagne med tilsvarende råd har dog kørt siden 2007, uden at EU har reageret.
Overtrædelsen af EUs regler skyldes, at det er nationalitetsdiskriminerende, når staten opfordrer sine borgere til at foretrække egne produkter frem for de importerede. Juristerne strides nu om, hvor konkrete opfordringerne skal være for at være imod EUs regler. Nogle jurister mener, at generelle råd om at købe lokalt er tilladt, men laver man en mærkningsordning, så man udpeger konkrete varer, som man anbefaler kunderne at købe, vil det derimod være en handelshindring.  16-09-2009

Bricklöst i matsalen rena vinsten
När personalen upptäckte att det förekom mobbning på brickorna i skolmatsalen bestämde man sig för att ta bort brickorna. Det visade sig vara rena vinsten.

Skoleleverna skrev kränkande saker om sina skolkamrater på brickorna i matsalen. Bricka efter bricka fick plockas bort och till slut bestämde sig personalen för att prova ta bort brickorna helt.
- Tre dagar senare ringer personalen och berättar att de har tomma sopsäckar. Svinnet hade minskat något helt otroligt, säger kostchefen för skolmåltiderna Marianne Schröder Mågård.

Tar mindre mat
Utan brickor lastar inte eleverna på så mycket mat. Och det betyder mindre svinn. Bolagsskolan i Kiruna har tillsammans med skolor i sju andra kommuner ingått i en utredning där Naturvårdsverket har mätt svinnet i matsalarna. Före mätningen slängde eleverna på Bolagsskolan ungefär 50 gram mat per elev och dag. Sedan brickorna togs bort är siffran nere i 23 gram tallriksskrap per elev och dag.
- Det är en minskning med 40 procent och innebär en besparing på mellan 400.000 och en miljon kronor per år, beroende på vad som slängs, säger Marianne Schröder Mågård. 
- Sparar vi pengar så kan vi behålla den standard vi har i dag och fortsätta servera lax och renskav. Vi går också över till ekologiska livsmedel, men det kostar och ska rymmas inom ramen, säger Marianne Schröder Mågård.

Inte lika mycket sopor
När brickorna togs bort så minskade användningen av el, vatten och kemikalier i disken. Nu slipper också personalen diska alla brickorna och har mindre sopor att hantera. 
Brickorna ska nu successivt tas bort i samtliga skolor i Kiruna. Samtidigt går också Marianne Schröder Mågård och personalen nu ut och informerar skolpersonalen i Kiruna om skolköket.

Fakta
Totalt har Kirunas skolor ett tallrikssvinn på 16-35 ton mat per år. I hela Sveriges skolor är motsvarande siffra hisnande 5.000-15.000 ton mat per år.80 procent av Sveriges kommuner har inga brickor i skolmatsalarna. 

Norrbottens kuriren
asa.poromaa@kuriren.com

Trots finanskris: Dansk ekoförsäljning ökar med 10 procent

Den senaste statistiken från Danmark tyder på att invånarna i grannlandet fortsätter at handla ekologiskt även i kärva tider. Siffrorna visar på fortsatta ökningar och detaljhandelns försäljning av ekologiska produkter har hittills ökat med 10 procent under 2009. Ökningen är dock betydligt mindre än under 2008, då försäljningen ökade med 29 procent.
Trenden är att de konsumenter som handlar ekologiskt köper allt fler ekologiska varor i fler kategorier.
- Medvetenheten ökar bland konsumenterna när det gäller sundhet, rent dricksvatten och miljö. Därför väljer markant fler ekologiska produkter, säger Henrik Hindborg, marknadschef hos Ökologisk Landsförening.

Europeisk ekohandeln drabbas ojämnt av finanskrisen

Medan ingen nämnvärd tillbakagång i handeln med ekoprodukter kan märkas i Tyskland och Frankrike så minskar den ekologiska försäljningen tydligt i Storbritanniens dagligvaruhandel. Enligt marknadsanalysföretaget TNS Worldpanel har försäljningen fram till i februari under ett år minskat med 20 procent. Tillbakagången eskalerade när Storbritannien gick in i recession under september månad 2008. Enskilda produktgrupper som tillexempel bröd minskade med över 30 procent. I den tyska fackhandeln sjönk ekoförsäljningen med 1 procent under årets första kvartal. Ecoweb och Biofach (maj 09)

Bregott Ekologisk nu i större förpackning

Ekologiska produkter har fått ett stort genomslag i Sverige och svenska konsumenter väljer i allt större utsträckning naturliga, ekologiska matvaror. I och med den växande konsumtionen och den allt bredare målgruppen har efterfrågan på större förpackningar av ekologiska alternativ ökat. Arla har idag världens bredaste sortiment av ekologiska mejerivaror och lanserade Bregott Ekologisk redan 2002, då i en 300 g förpackning. Nu breddas Bregotts sortiment med Ekologisk 600 g anpassad för större hushåll samt för foodservice sektorn. April 09, Arla pressmeddelande.

Mer klimatsmart mat på Max Hamburgerrestauranger
I samband med klimattoppmötet i Köpenhamn lanserade Max falafel på alla restauranger i hela Sverige. Den ekologiskt producerade falafeln i Falafelburgaren blir Max miljövänligaste burgare, med en klimatpåverkan på endast 0,2 kg CO2 vilket är en tiondel så låg påverkan som en vanlig hamburgare.
– Det är passande att lansera falafeln under klimattoppmötet i Köpenhamn, säger Max VD Richard Bergfors. Den breddar vårt vegetariska sortiment och är dessutom ett bra val ur klimatsynpunkt. Tillsammans med klimatmärkningen ger vi konsumenterna möjlighet att påverka sitt och vårt klimatavtryck, fortsätter Bergfors.
Precis som alla andra produkter på Max meny är falafeln klimatmärkt. Produktionen av en falafelburgare har en klimatpåverkan som motsvarar endast 0,2 kg koldioxid, vilket gör den till det klimatvänligaste alternativet bland alla Max burgare. Som jämförelse bidrar en vanlig hamburgare med utsläpp motsvarande 1,7 kg koldioxid och fiskburgaren, som är bra ur klimatsynpunkt med 0,4 kg. Pressmeddelande Max Hamburgare, 2009-12-09

Sverige ökade snabbast i världen 2009

Preliminära siffror för försäljningen på den ekologiska världsmarknaden pekar mot en ökning på cirka 5 procent. Den amerikanska marknaden, som står för hälften av konsumtionen av ekologiska livsmedel i världen ökade cirka 6 procent. Tyskland som står för cirka en fjärdedel av världsmarknaden ökade strax under 5 procent. Siffror för den brittiska marknaden, som också är en av de största för ekologiska livsmedel gör gällande att ekologiskt ökade med cirka 1 procent. I Danmark blev det ett nollresultat.
Av de indikationer som hittills givits från andra länders försäljning under 2009, så är troligen Sverige ett av de länder i världen som hade den snabbaste ökningen när det gäller den ekologiska försäljningen, då den svenska marknaden ökade med 18 procent. Inget land där konsumtionen nått en något så när hög andel per capita kan visa upp liknande ökning.
Per capita är Danmark det land där invånarna spenderar mest per person, 1315 kronor närmre bestämt. Därefter kommer Schweiz med 1123 kronor. Motsvarande siffra för Sverige är 800 kronor per svensk.

ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
2010-03-25

Tomatgener ger lovande resultat mot hjärntumör

Tomatgener kan användas som framtida behandling inom genterapi. Det visar nya forskningsresultat från Lunds universitet.

Jure Piskur är professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. Tillsammans med kollegor från Stockholm, Köpenhamn och Lund har han nyligen publicerat forskningsresultat kring en tomatgen som tycks vara värdefull vid framtida genterapibehandling mot hjärntumörer. Arbetet redovisas i tidskriften Neuro Oncology.

Forskning inom genterapi har pågått länge, och i höstas lanserades den första genterapeutiska behandlingen på marknaden, av Ark Therapeutics från Kuopio, Finland. Tanken med genterapi är att införa en främmande gen i patientens cancerceller. I kombination med en viss medicin kan den införda genen förhoppningsvis få cancercellerna att dö. Tumören försvinner inte, men man kan mota undan sjukdomen ett par år.

– Våra forskningsresultat kring tomatgenen visar på ett överlägset alternativ till den huvudingrediens som börjat användas i Finland, och vi har nu börjat samarbeta med forskarna i Kuopio, säger Jure Piskur.

Det låter onekligen häpnadsväckande att en tomatplanta skulle kunna användas i cancerbehandling. Jure Piskur förklarar att det handlar om så kallade självmordsgener, som kan få celler att dö. I tomaten är den aktuella genens egentliga uppgift att producera små byggstenar till plantans arvsmassa. Men i kombination med AZT-medicin tycks tomatgenen förstöra cancercellerna. AZT-medicin är ett läkemedel som först utvecklades i kampen mot hiv-virus.

Jure Piskur kom i kontakt med cancerforskning av en slump. Själv är han forskare inom molekylär evolution, intresserad av bland annat hur enzymer har utvecklats genom årmiljonerna. Enzymer är proteiner som sätter igång eller skyndar på olika kemiska reaktioner i kroppen. Jure Piskur har studerat enzymer i en lång rad olika organismer, allt ifrån bakterier till djur. Den aktuella tomatgenen kodar för ett enzym som heter tymidinkinas.

För mer information, kontakta:
Jure Piskur, Biologiska institutionen. Jure.Piskur@cob.lu.se

Tiodubblad ekoförsäljning hos RP Frukt

Grossistföretaget RP Frukt i Hässleholm har gjort en satsning på att utveckla sin försäljning av ekologiska frukter och grönsaker. Det har givit resultat. Under årets första tre månader har försäljningen tiodubblats.
- Under 2010 kommer vi att gå från en ekologisk försäljning på cirka 40 000 kronor per månad till att sälja för cirka 1 miljon kronor per månad. Intresset är stort från våra kunder, kommuner, landsting och restauranger. Samtidigt är det vissa kommuner som är fullständigt kallsinniga inför att handla ekologiskt, de har till och med tagit bort den ekologiska mjölken, säger Jonnie Landén som är ansvarig för den ekologiska försäljningen hos RP frukt.
Av de ekologiska volymer som säljs av RP frukt är cirka 25 procent svenskproducerat. Det skulle kunna vara mer, om det fanns en större tillgång på marknaden.
- Jag kan sälja allt svenskt jag får in. Men det är viktigt att det finns en kontinuitet i tillgången för att hålla efterfrågan uppe och därför behövs importen. Den svenska säsongen är kort och därför behöver vi komplettera med importerade produkter. Det ökar möjligheterna även för de svenska producenterna att få sålt sina produkter till ett bra pris, säger Jonnie.

Ekowebs nyhetsbrev, vecka 13 2010

Kemiska bekämpningsmedel större hot mot mångfald än befarat

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i
jordbruket ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa.
Detta visar en alldeles färsk studie av nio jordbruksområden inom EU, bl a i
Sverige. Studien har genomförts under ledning av Institutionen för ekologi vid
Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med ytterligare åtta universitet i
EU.
   Vissa av de hotade arterna gynnas på ekologisk gårdar, medan fåglar och
däggdjur som rör sig över större områden behöver en storskalig förändring av
jordbruket enligt professor Jan Bengtsson som varit koordinator för projektet.
Läs mer på http://www.slu.se/?id=551&puff=395

Food from Sweden slopar svensk exportsatsning på ekologiskt 

Nyligen kom ett beslut från Food from Sweden att man lägger ner sin satsning på en svensk monter under den ekologiska världsmässan BioFach. Det betyder att man inte satsar på ett svenskt deltagande på mässan under 2011. Food from Sweden, som är det svenska Exportrådets varumärke för marknadsföringen av svenska livsmedel utomlands och som förvaltar de medel som avsatts av Jordbruksdepartementets för livsmedelsprojekt, har varit ansvarig för den svenska samlingsmontern och subventionerat de svenska företagens deltagande
Finnerödja bär har varit med på mässan i 15 år och man ställer sig mycket frågande till att Food from Sweden nu väljer att dra sig ur satsningen på BioFach.
- Detta är precis tvärt emot vad man sagt från ledande håll. Det snackas mycket om satsningen på svensk livsmedelsexport från politiskt håll men någon gång måste man ju gå från ord till handling. Ekologiska livsmedel måste väl ändå vara en spjutspets i satsningen på svensk livsmedelsexport. Vi måste satsa mer på att subventionera företagens deltagande. Vi var jättenöjda med initiativet på årets mässa med en nordisk satsning. Detta måste man bygga vidare på, säger Bertil Qvist som är företagets marknadschef.
Agneta Dreber från Livsmedelsföretagens Förbund är ordförande i Food from Sweden och hon förklarar beslutet så här:
- Vårt beslut grundar sig på att för få företag visat intresse för att delta på mässan. Om det skulle visa sig att intresset ökar så kan det tänkas att vi tar upp frågan igen i samband med nästa mässa 2011.
Ekoweb har bett om en kommentar från Jordbruksminister Eskil Erlandsson, men han vill inte kommentera beslutet.

Lösning inom räckhåll för svensk samlingsmonter på BioFach 2011

Sedan Food from Sweden meddelat att man efter flera års satsning inte avser att skjuta till pengar för ett svenskt deltagande på BioFach under 2011 så har många upprörda röster hörts från de svenska företagen som tänkt sig ett deltagande i en svensk samlingsmonter under kommande mässa. Beslutet betyder att Exportrådet i nuläget är bortkopplat från ansvaret för det svenska deltagandet. I kulisserna arbetas det nu frenetiskt för att lösa finansieringsfrågan och Nürnbergmässans, och BioFachs ansvarige i Sverige, Hansuno Krisch har tills vidare övertagit ansvaret för det svenska deltagandet 2011.
- Vi räknar med att vi har mycket goda möjligheter att lösa finansieringen från annat håll och att Sverige därmed kommer att kunna uppträda som tidigare under BioFach. Det är oerhört viktigt att vi inte glider ur samarbetet med de andra nordiska länderna i Norden Organics och att vi inte släpper vår plats i hall 1. Om vi gör det är vi borta därifrån för all framtid. Det är därför viktigt att hela den ekologiska branschen sluter upp och omgående meddelar sitt intresse till mig om de har de minsta planer på att ställa ut på BioFach 2011, säger Hansuno Krisch.
BioFach är världens största branschmässa för ekologiskt certifierade produkter och lockar varje år närmare 50 000 personer och 2500 utställare från hela världen. Här möts den ekologiska branschen och gör upp sina exportaffärer. Här är man representerad om man vill vara en aktör på den ekologiska exportmarknaden. Årets svenska deltagande får betecknas som ett steg framåt med många nöjda företagare som reste hem med många nya lovande kontakter.
- Planen är att vi fortsätter upplägget som tidigare. Det är av yttersta vikt att ansvaret för den svenska samlingsmontern sköts av en neutral part utan särintressen. Exportrådet är en sådan part och därför kommer Mona Hedenskog och jag att fortsätta vårt djupa samarbete runt BioFach, förutsatt att vi löser finansieringen.

Styrelsen för Landstingsservice har beslutat att öka andelen ekologiska livsmedel i kostproduktionen.
- Vi kommer till årsskiftet att ha nått målet om 25 % ekologiska livsmedel i Landstinget Halland i enlighet med våra riktlinjer och såväl regionala som nationella miljömål och det är mycket tillfredsställande, kommenterar Jan Berge (MP), ordförande i servicestyrelsen.
Under några år har servicestyrelsen arbetat för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Arbetet med närproducerat kommer att fortsätta parallellt med målet att uppnå 25 % ekologiska livsmedel.
- Ett långsiktigt hållbart samhälle förutsätter att offentliga verksamheter tar en ledande roll i omställningsarbetet och upphandlar en allt högre andel ekologiska livsmedel, säger Jan Berge.

För mer information:
Jan Berge, ordförande Styrelsen för Landstingsservice

Rekordimport från Danmark 2008

Den svenska importen av ekologiska livsmedel från grannlandet Danmark ökade med 91 procent under 2008. De danska exportföretagen hade ett bra år och exporterade sammantaget ekologiska varor för nästan 2 miljarder s.kronor, en ökning med 40 procent. Från Danmark till Sverige importeras mestadels mejeriprodukter, spannmål, frukt/grönsaker och socker. Det sammanlagda värdet av den ekologiska importen från Danmark är enligt Ekoweb´s beräkning cirka 0,36 miljarder kronor i handeln.
- Under 2008 ökade vår export till Sverige dramatiskt. Under 2009 har vi lyckats hålla nivån, men vi ser inga större ökningar. Främst på grund av den svenska kronans svaga ställning och att våra varor därmed blir dyrare för svenskarna att köpa. Men vi följer utvecklingen på den svenska marknaden noggrant eftersom vi ser den som högaktuell för våra exportsatsningar när det gäller ekologiska livsmedel på grund av bristen på produkter och råvaror i Sverige, säger Klaus Bentzen som är exportchef hos Ökologisk Landsförening. Ecoweb

Politiska beslut ökar inköp av eko-mat

Kommuner och landsting med målsättningen att öka andelen ekologiskt i de offentliga köken ökade med sju procent under 2009. Idag har över 60 procent av landets offentliga verksamheter uppsatta eko-mål, enligt EkoMatCentrums rapport, som i år finansieras av KRAV.

Idag presenteras EkoMatCentrums rapport om ekologiska inköp i 248 kommuner och landsting under 2009. Rapporten visar att ekologiska inköp i kommuner och landsting fortsatte att öka under 2009 och att riksgenomsnittet för eko-inköp är 10,2 procent, en ökning med 10 procent jämfört med 2008. En av EkoMatCentrums slutsatser är att regeringens mål på 25 procents ekologiskt inom offentlig sektor har haft stor betydelse för utvecklingen.
– Utan 25 procents-målet hade vi inte haft mycket ekologiskt i offentlig sektor idag. Se på den privata eko-konsumtionen i detaljhandeln, där finns inget offentligt mål och inköpen ligger bara på ca 3 procent, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

77 procent av kommuner & landstingen ökade sina eko-köp under 2009 medan bara 23 procent minskade inköpen.

– Det är glädjande siffror med tanke på att finanskrisen var som djupast under 2009, säger Eva Fröman.

Rapporten visar också att över hälften av landets kommuner och landsting, 61 procent, har fattat ett politiskt beslut om att servera mer ekologiskt i de offentliga köken och i 38 procent av de offentliga verksamheterna finns inte några politiska beslut om att servera ekologiskt.

– Tydligt formulerade mål ger resultat och kan ses som något positivt för utvecklingen av ekologisk mat i offentlig sektor, säger Eva Fröman.

EkoMatCentrums rapport innehåller också den så kallade Ekomatsligan som media rapporterade om i förra veckan, det vill säga vilka kommuner och landsting som är bäst respektive sämst på ekologiskt. Även en lista på vilken eko-mat som är populärast i de offentliga köken finns med.

EkoMatCentrum har gjort rapporten med ekonomiskt stöd från KRAV. Den kan laddas ner på KRAVs och EkoMatCentrums webbplatser.

Historiskt samarbete: Danmark, Finland och Sverige tillsammans på BioFach 2010 Den 17 till 20 februari år 2010 är det åter igen dags för världens största ekologiska mässa, BioFach på Nürnbergmässan i Tyskland, att slå upp portarna. Arrangörerna förväntar sig närmre 50 000 besökare och runt 2 700 utställare från hela världen.
Den svenska branschen brukar vara väl representerad på mässan, både i form av besökare och utställande företag. Även 2010 anordnar svenska Exportrådet en subventionerad samlingsmonter där svenska utställare kan ställa ut till halva det ordinarie priset.
Nytt för i år blir att de skandinaviska länderna ställer ut till sammans. Sverige och Finland samarbetade redan 2009 under namnet Organic North, men nu tillkommer alltså även Nordens ekogigant - Danmark.
- Detta är unikt, inte sedan Kalmarunionen har några liknande samarbetsförsök gjorts, sade Klaus Bentzen, exportchef hos Ökologisk Landsförening, glatt under presskonferensen när samarbetet blev officiellt.
- Vår förhoppning är att väcka mer uppmärksamhet på mässan och att fler svenska företag ska bli intresserade av att delta på mässan, sade Mona Hedenskog, som är ansvarig för Exportrådets satsning på BioFach.
- Vi kommer att vara i hall 1, vilket är ett mycket attraktivt läge. Jag tror de nordiska länderna kommer att ha stor glädje av varandra, sade Hansuno Krisch som är Nürnbergmässans representant i Sverige.  Ecoweb v. 45

40 procent ekologiskt i italienska skolkök
Varje dag serveras 4,3 miljoner portioner i de italienska skolorna och förskolorna till barn från 3 år upp till sjätte klass. I snitt utgör ekologiska råvaror cirka 40 procent av måltiderna. Antalet ekologiska utspisningar har stigit från 64 stycken 1996 till nästan 800 stycken år 2008 och antalet växer stadigt.
Skolmaten finansieras genom att föräldrarna betalar för skolmaten, cirka 50 kronor per dag och att  kommunerna dessutom betalar 20-40 procent. Några kommuner inkomstreglerar kostnaden för skolmaten.
- I Italien spelar den offentliga utspisningen en viktig roll både för utvecklingen av ett hållbart jordbruk och miljön. Den ekologiska kosthållningen bidrar samtidigt till folkhälsan, säger Roberto Spigarolo, som forskar på skolmat på universitetet i Milano till Økologisk Jordbrug. Ecoweb v. 45

Rekordförsäljning av KRAV-märkt fisk
Fisk är den kategori bland de KRVA-märkta varorna som vuxit mest under 2008. Siffror från Statistiska Cecntralbyrån visar att försäljningen av KRAV-märkt fisk tiodubblades förra året. Under 2007 stod KRAV-märkt fisk för 0,3 procent av den totala fiskförsäljningen, under 2008 var andelen 3 procent
- Den här ökningen kommer att fortsätta. Från och med i år finns den frysta KRAV-märkta torsken hos alla butikskedjor, säger Pia Högström som är KRAV´s marknadschef.
Antalet KARV-märkta fiskprodukter ökar kraftigt. Krav-märkta räkor har funnits i snart fem år och därefter kom sill. Nu finns KRAV-märkt fryst torsk, kolja, sej, burfångad havskräfta och flera förädlade produkter. 2009-10-13

Ängavallen får matpris
Tidningen Allt om Mat delar ut sitt Stora Matpris 2009 till Ängavallen och dess grundare och vd Rolf Axel Nordström.
I juryns motivering står det bland annat att Rolf Axel Nordström och Ängavallen står för ett uthålligt och ekologiskt entreprenörskap som inspirerar både små och stora matproducenter i Sverige.  Juryn lovordar också Ängavallens respekt för jorden och djurens välmående samt affärsidén som omfattar hela kedjan från djuruppfödning och slakteri till gårdsbutik, mejeri, restaurang och hotell. ATL.nu, 6/11-09

Stort miljöpris till KRAV-fiskare
Bröderna Charles och Robert Olsson, Sveriges enda KRAV-certifierade räkfiskare, vann årets Änglamarks pris, ett stipendium på 100 000 kronor och ett av Sveriges största miljöpriser.
- Det är helt otroligt att vi har fått den här uppskattningen. Och att priset är instiftat av Hasse Alfredson. Det är en stor ära och det är mycket omtumlande. Vi har nog inte riktigt förstått att vi vann, säger Robert Olsson.
Robert och Charles Olsson har varit KRAV-certifierade i snart sex år. De använder till exempel inte azofärgämnen för att färga räkorna röda, som en del andra fiskare gör.
- Det är nödvändigt att vi, yrkesfiskare, också visar att vi bryr oss och att vi är ansvarsfulla. KRAV-certifieringen har hjälpt oss att få trovärdighet för vad vi gör, säger Robert Olsson.
Änglamarkspriset är ett stipendium på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2002. Ekocentrum i Göteborg och Sigtuna är några av vinnarna genom åren.

Juryns motivering:
Det är personerna i det lilla företaget som gör det stora jobbet och som i vardagen gör stor skillnad. Stipendiaterna visar på ett tydligt sätt att varje individ har möjlighet att påverka vår gemensamma miljö om man gör det utifrån sin egen verklighet och med ett engagemang som entusiasmerar andra. Årets stipendiater är inte färglösa även om de besvärat sig att göra ett sådant undantag. KRAV, 20091105

Ica: -Fantastiskt med ökning i lågkonjunktur efter rekordår

Ica står för cirka en tredjedel av försäljningen av ekologiska produkter i detaljhandeln. Försäljningen av ekoprodukter fortsätter att öka och  efter tredje kvartalets slut har försäljningen ökat med 5 procent jämfört med försäljningen under rekordåret 2008 då försäljningen ökade med 57 procent.
- Det är fantastiskt att kunna öka på ett rekordår i en lågkonjunktur och det är något som vi är väldigt nöjda med. Vi räknar med ett positivt avslut på året och att vi ökat försäljningen när vi summerar resultatet för hela året, säger Kerstin Lindvall som är Ica´s miljöchef.
- Mejerivaror står för mer än 30 procent av vår totala ekoförsäljning. Det händer väldigt lite i sortimentet när det gäller nya produkter. Vi har inte sett några stora produktlanseringar på länge, i stil med Arlas konvertering av A-filen för några år sedan, det skulle behövas något sådant för att ge kategorin en knuff framåt. Vi kan inte sälja mer i dagsläget, vi säljer de varor vi får in, säger Kerstin Lindvall. Ecoweb v. 45

Axfood ökar 30 procent på ekologiskt

När försäljningssiffrorna efter det tredje kvartalets slut är klara hos Axfood visar det sig att den ekologiska försäljningen ökat med något mer än 30 procent under perioden. Under 2008 ökade försäljningen med 63 procent över hela året. Axfood står för cirka 10 procent av den totala ekoförsäljningen i detaljhandeln.
- Det är framför allt ägg som har ökat ordentligt. Bland Garant ekologiska varor, vårt eget ekologiska varumärke, är det ägg som är storsäljaren. Allt fler konsuenter väljer ekologiska ägg på grund av de högre djuromsorgskraven, säger Ingmar Kroon som är informationschef hos Axfood. Ecoweb v. 45

SIA Glass ökar igen på den svenska glassmarknaden

Glassåret 2009 kan nu summeras med glada mungipor och svarta siffror: 1 miljon sålda ekologiska glasspinnar på IKEAs varuhus. SIA Glass har 60-70 procent av eko-glassmarknaden.
SIA Glass har i nuläget cirka 60-70 procent av den växande eko-glassmarknaden. Ett svårslaget rekord är kanske de 1 miljon ekologiska vaniljpinnar från SIA Glass som sålts på IKEA runt om i hela landet. Från och med i vår finns en ekologisk vaniljpinne även i SIA Glass stycksakssortiment. För varje såld glasspinne går 1 krona till BRIS (Barnens Rätt I Samhället).
– Vi har ambitionen att göra Sveriges grönaste glass, och vi ser resultat av vår satsning på flera områden. Traditionen att tänka grönt är djupt rotad i vår företagskultur. Där har vi ett naturligt försprång. Att vi sedan producerar vår glass i Sverige och distribuerar så klimatvänligt det bara går är förstås också viktigt, säger Rolf Frid. Pressmeddelande Sia-glass jan 2010.

Lunds kommun och Uppsala läns landsting toppar Ekomatsligan 2009
Bägge har rapporterat en ekologisk andel på 25,1 % och är därmed bäst i Sverige på ekologisk mat. Det visar EkoMatCentrums årliga sammanställning av de kommunerna och landstingen som är bäst på inköp av ekologiskt.

Vi frågar de bägge ”vinnarna” Jan Wikström, projektledare på Uppsala läns landsting och Gertrud
Sonesson, kostchef i Lund, drygt 25 procent ekologiska råvaror i inköp - hur gör ni?

- Vi har jobbat strategiskt under ett antal år med att köpa in ekologiska livsmedel. I grunden finns ett
politiskt mål som togs 2006, 33 % ekologiskt till 2010. Med stöd av 1,5 miljoner extra årligen i budget
har man kunnat fasa in ekologiska produkter såsom kaffe, frukt och grönsaker, säger Jan Wikström.

- I Lund är det ett rejält teamwork som lett till 25 % ekologiskt, säger Gertrude Sonesson. Ett tydligt
och starkt politiskt initiativ, ”Lundaeko togs” 2006. Det innefattar alla verksamheter i kommunen och
lyder, 40 % ekologiska inköp 2012. Stöttor på vägen har varit diplom och premier. Bäst har
omsorgsförvaltningen lyckats, från 1,6 % till 27 % ekologiskt på tre år. Inga extra pengar har avsatts,
allt har skett inom befintlig budget och det har sporrat alla till att hitta nya lösningar.

Det är 29 kommuner, landsting och stadsdelar som har klassat in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en
ekologisk inköpsandel på minst femton procent. Lunds kommun och Uppsala läns landsting koras
tillsammans till ”Vinnare av Ekomatsligan 2009” med 25,1 procent ekologiska inköp vardera.
På andra plats ligger Åre med 23,7 procent, på tredje plats med 23,5 procent ekologiskt ligger Malmö
stad. Uppsala landsting och Lunds kommun har länge legat och nosat på toppen av Ekomatsligan men
inte riktigt nått ända fram förrän nu.

- Det är ingen tillfällighet att Lund och Uppsala läns landsting tillsammans med 27 andra kommuner
och landsting nått minst 15 % ekologiskt. Strategiska politiska beslut, långsiktigt arbete med
upphandlingen, val av ekologiska produkter, ändrade recept och menyer, utbildning, information och
uppmuntran och inte minst en handfull eldsjälar är viktiga ingredienser för att lyckas med
ekosatsningar och nå höga ekomål i offentlig sektor, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

Studien, som ligger till grund för Ekomatsligan har gjorts av EkoMatCentrum – Informationscentrum
för Ekologiska Produkter i samarbete med Miljöresurs Linné i Växjö och Ekologiskt Marknadscentrum i Malmö, visar att den ekologiska inköpsandelen ligger på 9,3 procent i den offentliga sektorn. Det är en 21-procentig ökning av andelen ekologiska livsmedel i kommuner och landsting mellan 2007 och 2008. En kommun och ett landsting har nått regeringens mål: ”25 % ekologiskt i offentlig verksamhet till 2010” och fler kommer att nå målsnöret innan 2010 är till ända. EkoMatCentrum nov 2009

25 % ekologiskt i offentlig sektor – målsnöret nått!
Lunds kommun och Uppsala läns landsting har redan nått regeringens mål ”25 % ekologiskt i
offentlig verksamhet”. 29 förvaltningar har mer än 15 procent ekologiskt.

Detta visar senaste
statistiken från EkoMatCentrum, Ekologiskt Marknadscentrum och Miljöresurs Linnés årliga undersökning av inköpen av ekologisk mat i offentliga kök. 9,3 % av inköpta livsmedel i kommuner och landsting var ekologiska 2008, som
undersökningen gäller. De ekologiska inköpen fortsätter att öka i offentlig sektor. Det finns
inga tecken på avmattning pga av en begynnande finanskris i landets kommuner och landsting. En ökning av de ekologiska inköpen med dryga 20 % från 7,7 % till 9,3 % är ett strålande resultat.

- Det är fantastiskt att 29 kommuner och landsting har en ekologisk inköpsandel på mellan 15
och 25 %. Det tyder på att fler kommuner och landsting, liksom Lund och Uppsala läns
landsting redan gjort, kommer att nå regeringens mål 25 % ekologiskt till 2010, säger Eva
Fröman på EkoMatCentrum som ansvarat för undersökningen.

Skåne läns kommuner hade störst andel ekologiskt i Sverige 2008, 13,9 %, tätt följt av Stockholm, Jämtland, Dalarna och Gotlands län. Lägst andel ekologiskt hade norrlandslänen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
Vi frågar Karin Lidén, kostchef i Kramfors kommun. Varför är intresset för ekologiskt så
svagt i flera av de nordligaste länen av Sverige?

- Jag vet inte riktigt, säger Karin Lidén. Men det kan vara så att man inte riktigt kommit igång
ännu i de här länen. Klimatfrågan diskuteras även här och jag kan se en öppning för de här
frågorna framöver.

Att handla klimatsmart mat står högt på dagordningen i många kommuner och landsting.
Intresset för närproducerat och rättvisemärkt kompletterar i allt större utsträckning det
ekologiska. EkoMatCentrum nov 2009

Stort miljöpris till KRAV-fiskare

Bröderna Charles och Robert Olsson, Sveriges enda KRAV-certifierade räkfiskare, vann årets Änglamarks pris, ett stipendium på 100 000 kronor och ett av Sveriges största miljöpriser.
- Det är helt otroligt att vi har fått den här uppskattningen. Och att priset är instiftat av Hasse Alfredson. Det är en stor ära och det är mycket omtumlande. Vi har nog inte riktigt förstått att vi vann, säger Robert Olsson.
Robert och Charles Olsson har varit KRAV-certifierade i snart sex år. De använder till exempel inte azofärgämnen för att färga räkorna röda, som en del andra fiskare gör.
- Det är nödvändigt att vi, yrkesfiskare, också visar att bryr oss och att vi är ansvarsfulla. KRAV-certifieringen har hjälpt oss att få trovärdighet för vad vi gör, säger Robert Olsson.
För tio år sedan började KRAV utveckla ett samarbete för regler om hållbart fiske. Reglerna var färdiga och förankrade i branschen 2004 och den första KRAV-märkta produkten kom till julen 2006, KRAV-märkt senapssill. Bröderna Olsson tog fram den andra produkten, KRAV-märkta räkor.
- Vi är oerhört glada och gratulerar Charles och Robert till den fina utmärkelsen. De har gjort ett stort arbete i många år och var bland de första svenska fiskare som blev KRAV-certifierade och det är vi naturligtvis särskilt stolta över, säger Lars Hällbom, Regelchef, KRAV.
Änglamarkspriset är ett stipendium på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2002. Ekocentrum i Göteborg och Sigtuna är några av vinnarna genom åren.
Juryns motivering:
Det är personerna i det lilla företaget som gör det stora jobbet och som i vardagen gör stor skillnad. Stipendiaterna visar på ett tydligt sätt att varje individ har möjlighet att påverka vår gemensamma miljö om man gör det utifrån sin egen verklighet och med ett engagemangsom entusiasmerar andra. Årets stipendiater är inte färglösa även om de besvärat sig att göra ett sådant undantag. KRAV, 20091105

Ängavallen får matpris
Tidningen Allt om Mat delar ut sitt Stora Matpris 2009 till Ängavallen och dess grundare och vd Rolf Axel Nordström.

Ica: -Fantastiskt med ökning i lågkonjunktur efter rekordår

Ica står för cirka en tredjedel av försäljningen av ekologiska produkter i detaljhandeln. Försäljningen av ekoprodukter fortsätter att öka och  efter tredje kvartalets slut har försäljningen ökat med 5 procent jämfört med försäljningen under rekordåret 2008 då försäljningen ökade med 57 procent.
- Det är fantastiskt att kunna öka på ett rekordår i en lågkonjunktur och det är något som vi är väldigt nöjda med. Vi räknar med ett positivt avslut på året och att vi ökat försäljningen när vi summerar resultatet för hela året, säger Kerstin Lindvall som är Ica´s miljöchef.
Kategorier som går bra är till exempel frukt och grönsaker som ökar med 10 procent och kaffe, te och chokladdryck som ökar med 20 procent. Försäljningen av mejeriprodukter är däremot oförändrad. Eftersom mejeri står för en stor del av försäljningen så får det stor påverkan på slutresultatet för den totala ekoförsäljningen.
- Mejerivaror står för mer än 30 procent av vår totala ekoförsäljning. Det händer väldigt lite i sortimentet när det gäller nya produkter. Vi har inte sett några stora produktlanseringar på länge, i stil med Arlas konvertering av A-filen för några år sedan, det skulle behövas något sådant för att ge kategorin en knuff framåt. Vi kan inte sälja mer i dagsläget, vi säljer de varor vi får in, säger Kerstin Lindvall. Ecoweb v. 45

Axfood ökar 30 procent på ekologiskt

När försäljningssiffrorna efter det tredje kvartalets slut är klara hos Axfood visar det sig att den ekologiska försäljningen ökat med något mer än 30 procent under perioden. Under 2008 ökade försäljningen med 63 procent över hela året. Axfood står för cirka 10 procent av den totala ekoförsäljningen i detaljhandeln.
- Det är framför allt ägg som har ökat ordentligt. Bland Garant ekologiska varor, vårt eget ekologiska varumärke, är det ägg som är storsäljaren. Allt fler konsuenter väljer ekologiska ägg på grund av de högre djuromsorgskraven, säger Ingmar Kroon som är informationschef hos Axfood. Ecoweb v. 45

Globala fiskmärkningen MSC bäst i test

Globala fiskmärkningen MSC bäst i test
Den globala miljömärkningen av fisk – Marine Stewardship Council, MSC – toppar en ny rankning för miljömärkning av fisk. Flera andra certifieringssystem för vildfångad fisk behöver bli bättre, visar rapporten som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. – Det är positivt att MSC klarar den höga ribban. Nu hoppas vi att fler skärper kraven så att de bidrar till en effektiv och hållbar fiskeriförvaltning, säger Lasse Gustavsson på WWF. 20100119
Undersökningen jämför och rankar sju olika miljömärkningssystem för vildfångad fisk. Bland annat bedöms hur pass effektiva miljömärkningarnas kriterier är på vägen mot friskare hav och hållbara fiskbestånd. Högst på listan hamnar MSC som klarar 95 % av de ställda kraven i rapporten ”Assessment of On-Pack, Wild-Capture Seafood Sustainability certification Programmes and Seafood Ecolabels”. Den har tagits fram av Accenture development Partnerships (ADP) på uppdrag av WWF.

Jämfört med MSC får fiskcertifieringar som Naturland, Friends of the Sea och KRAV mycket lägre betyg. De lever upp till 26-65 % av kraven. Det beror bl a på bristande kriterier för hur de ska nå ett hållbart fiske och välmående havsekosystem. Också brister i transparens och information ger låga omdömen.

- De tio senaste åren har certifieringen av fisk ökat starkt och många miljömärkta fiskprodukter har sett dagens ljus. Det är en signal om att både konsumenter och fiskproducenter ställer krav på ett mer hållbart fiske, säger Inger Näslund, fiskexpert på WWF.
Med ett växande antal miljömärkningar med olika kriterier ökar också risken för förvirring. Förtroendet kan då minska hos inköpare och konsumenter.
- Vi hoppas att granskningen lyfter fram oklarheter och bidrar till att förbättra märkningen. Då är den till nytta för både producenter och konsumenter, avslutar Inger Näslund.

Resultat av rankningen:

MSC (global märkning med bas i London) 95,63 %
Naturland (tysk)                                        64,56 %
Friends of the Sea (italiensk)                     55,83 %
KRAV (svensk)                                           50,00 %
AIDCP (amerikansk)                                   48,06 %
Marine Eco-label japan (MEL Japan)           40,29 %
Southern Rocklobster (australiensisk)       26,70 %

Livsstilen påverkar halten av bekämpningsmedel i kroppen

Räcker maten om alla odlar ekologiskt?

De senaste veckorna har det pågått en intensiv mediadebatt om ekologiskt lantbruk startad av Marit Paulsens bok "Lurad av laxen". Ekologisk produktion ger bara halva skörden och kan inte försörja världen, skriver hon. Ekomat är en lyx för "rika, vita människor som har betalningsvilja och betalningsförmåga".
   Medialt spännande med många tvärsäkra påståenden, och boken är säkert avgörande för om Marit ska lyckas göra comeback som EU-parlamentariker i det stundande valet. Däremot är det sämre beställt med faktakoll och referenser.
Här kommer några länkar till vidare läsning av olika slag för den som vill veta varför ekologiskt lantbruk - tvärtemot vad Marit Paulsen säger - betyder större livsmedelssäkerhet för de allra flesta människor i världen.
 
Ekologiska Lantbrukarnas ordförande Elin Rydström i ATL 24 april:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=53023
(Vi återkommer också på debattplats i Land Lantbruk den här veckan och i Jordbruksaktuellt nästa vecka.)

Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg i SvD 21 april:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2769853.svd

Räcker maten om hela världen odlar ekologiskt? Artikel i Ekologiskt lantbruk
5/2008:
http://www.ekolantbruk.se/tidningen/artiklar/pdf/2008/508matforalla.pdf

Fyra forskare på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU:
http://www.cul.slu.se/nyheter/index.asp#ekoworld

Naturskyddsföreningen, diverse bl a en intressant dokumentation från ett projekt i Etiopien: http://tinyurl.com/dknmep

Veckans Ekolantbruk, maj 2009

Svårt nå regeringens mål

Regeringen vill att en fjärdedel av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast år 2010. Men med stigande matpriser kan det målet bli svårt att nå.
På Ekocentrum i Sigtuna följer man inköpen av ekologiska varor inom offentlig sektor. Den senaste sammanfattningen, för år 2006, visade att ungefär 6 procent av all mat som köptes in var ekologisk.
- Det var en ökning jämfört med tidigare år. Förra årets siffror ska vara klara nu i oktober och vi hoppas att det ökat lite till, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekocentrum.

Men när livsmedelspriserna nu går upp finns risk för att den ekologiska maten ersätts med billigare alternativ framöver.
- Ja, det finns tendenser till att man nu skippar det ekologiska för att det blir för dyrt. En del kommuner försöker rädda budget genom att sluta köpa ekologiskt, säger Eva Fröman.

Organisationen Krav ser dock inte att andelen ekologisk mat har minskat ännu. Men det kan vara på gång.
- Den ekologiska maten ökar de facto fortfarande. Däremot ser vi nu att en del storkök gått ut i lokalpress runt om i landet och sagt att det kan bli problem att hålla andelen ekologisk mat på samma nivå framöver, säger Lena Strömberg, vd för Krav.

På Ekocentrum tror man att det kommer att bli svårt att nå regeringens mål till år 2010. Delvis beror det på att det inte produceras tillräckligt med ekologisk mat i landet men också på bromsad efterfrågan om priserna fortsätter att gå upp.
- Det kan ta lite längre tid om matpriserna går upp. Men jag vill inte tro att man slutar tänka ekologiskt bara för att maten blir dyrare. Om utvecklingen rullar på och vi får igång de svenska producenterna borde vi ändå kunna nå målet före 2020 i alla fall, säger Eva Fröman.
Karolina Vikingsson, Göteborgs Posten    

Importerat kött dold klimatbov

Produktion av brasilianskt nötkött orsakar större utsläpp av växthusgaser än europeiskt nötkött, hävdar svenska forskare.

Forskare vid SIK - Institutet för livsmedel och bioteknik - har gjort livscykelanalyser av animaliska livsmedel som produceras och/eller konsumeras i Sverige (se faktarutan till höger). Eftersom man sedan tidigare ganska väl känner till utsläppsnivåerna för svensk och europeisk köttproduktion valde forskarna att fokusera på brasilianskt nötkött.

Resultatet av analysen är att utsläppen är mellan 30 och 40 procent högre i brasiliansk nötköttsproduktion än i europeisk. Detta förklaras med hög slaktålder, långa kalvningsintervall, att en stor del av köttet produceras utan koppling till mjölkproduktion samt att transporten till Sverige orsakar stora utsläpp.

Trots att utsläppen av växthusgaser från den svenska animalieproduktionen (kött, mjölk och ägg) minskat med motsvarande 1,2 miljoner ton koldioxid under perioden 1990 till 2005 har den ökade konsumtionen av importkött under samma period inneburit ett ökat utsläpp på motsvarande 2,3 miljoner ton koldioxid, konstaterar SIK.
- I Sverige är vi bland de bästa i världen på miljöåtgärder inom lantbruket, men vi måste ha en helhetssyn på de faktiska utsläpp som vår konsumtion orsakar, säger Christel Cederberg på SIK i ett pressmeddelande.

Hon konstaterar att för att nå utsläppsmålen räcker det inte att förbättra den svenska köttproduktionen. Även svenskarnas konsumentbeteende och matvanor måste börja diskuteras och statusen ökas för närproducerat.

Fakta
Så mycket utsläpp orsakar livsmedlen (växthusgaserna har räknats om till koldioxidekvivalenter (CO2e):
Griskött
- Minskade utsläpp mellan 1990 och 2005 per kg slaktvikt, från ca 4 till 3,4 kg CO2e.
- Totala utsläpp 2005 var ca 0,93 miljoner ton CO2e.
Kyckling
- Minskade utsläpp mellan 1990 och 2005 per kg slaktvikt, från 2,5 till 1,9 kg CO2e.
- Totala utsläpp 2005 var ca 0,19 miljoner ton CO2e.
Ägg
- Oförändrade utsläpp mellan 1990 och 2005 per kg ägg på 1,4 kg CO2e.
- Totala utsläpp 2005 var ca 0,14 miljoner ton CO2e.
Mjölk
- Minskade utsläpp mellan 1990 och 2005, från ca 1,3 till drygt 1 kg CO2e per kg mjölk.
Nötkött
- Ökade utsläpp mellan 1990 och 2005, från 18 till 19,8 kg CO2e per kg slaktvikt. Ökningen beror på att en mindre andel av nötköttet kom som biprodukt från mjölkproduktionen 2005, i stället producerades mera nötkött från dikor jämfört med 1990.
Mjölk och nötkött
- Totala utsläpp 2005 var 6 miljoner ton CO2e, vilket var en minskning med totalt ca 1 miljoner ton CO2e jämfört med 1990.
Brasiliansk köttproduktion
- Produktion av brasilianskt nötkött beräknas i medeltal orsaka utsläpp på ca 28 kg CO2e per kg slaktvikt 2005.
Källa: SIK

Rekordstor omställning till KRAV-odling

2010-02-08 10:58
Allt fler lantbrukare ställer om sin jordbruksmark till KRAV. Under 2009 ökade jordbruksmarken i karens med 71 procent. Den största ökningen på fem år.

Idag släpper KRAV sin marknadsrapport 2010. Den ger en helhetsbild av den ekologiska marknaden 2009. Statistiken visar bland annat att omställningen till KRAV-odling var rekordstor under förra året. Idag odlas 316 000 hektar jordbruksmark, inklusive karens, enligt KRAVs regler.

– Det är den största ökningen på minst fem år. Det är roligt attlantbrukarna vågar ställa om och att de ser att förutsättningarna för lönsamhet i ekologiskt lantbruk förbättrats under de senaste åren, säger Pia Högström, Marknadschef KRAV.

Marknadsrapporten visar också att försäljningen av ekologiska produkter ökade med 18 % under 2009.

– 2009 är ett nytt rekordår. En suverän utveckling som visar att KRAV-märkt inte är en övergående trend, utan är här för att stanna, säger Pia Högström.

Den fortsatt höga efterfrågan på KRAV- och ekologiska produkter ger tydliga signaler till lantbrukare att fortsätta ställa om sin produktion. 2009 hade KRAV cirka 450 fler lantbrukare än året innan, sammanlagt 3 600.

– KRAV har tillsammans med medlemmar, kunder och producenter drivit fram den ekologiska marknaden i Sverige under 25 års tid. Med KRAVs samlade kunskap ger marknadsrapporten en ingående och aktuell bild av den ekologiska marknaden, säger Pia Högström.

KRAVs marknadsrapport 2010 innehåller bland annat följande statistik.