Nyheter

Senast uppdaterad: 13 november, 2009

Närproducerat och offentlig upphandling

40 procent ekologiskt i italienska skolkök

Varje dag serveras 4,3 miljoner portioner i de italienska skolorna och förskolorna till barn från 3 år upp till sjätte klass. I snitt utgör ekologiska råvaror cirka 40 procent av måltiderna. Antalet ekologiska utspisningar har stigit från 64 stycken 1996 till nästan 800 stycken år 2008 och antalet växer stadigt.
Skolmaten finansieras genom att föräldrarna betalar för skolmaten, cirka 50 kronor per dag och att  kommunerna dessutom betalar 20-40 procent. Några kommuner inkomstreglerar kostnaden för skolmaten.
- I Italien spelar den offentliga utspisningen en viktig roll både för utvecklingen av ett hållbart jordbruk och miljön. Den ekologiska kosthållningen bidrar samtidigt till folkhälsan, säger Roberto Spigarolo, som forskar på skolmat på universitetet i Milano till Økologisk Jordbrug. Ecoweb v. 45

Svårt för kostchefer att köpa svensk mat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Kommunala kostchefer vill köpa svensk och närproducerad skolmat. Problemet är att de sällan vet var maten kommer ifrån och att de ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt Skolmatens Vänner.
Det är viktigare att skolmaten är närproducerad än att den är ekologisk. Det anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland som Skolmatens vänner har intervjuat.
– Det finns ett stort fokus på närproducerad mat just nu. Men när det gäller skolrestauranger och kommunal mat så har det varit helt främmande mark, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner.
Mycket svårt att köpa närproducerat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Problemet är lagen om offentlig upphandling. Det är tillåtet för kommunerna att ställa krav på ekologisk odling, men enligt lagen får de inte välja ett livsmedel av ett speciellt märke eller väga in avståndet. Därför kan kommuner och landsting inte ställa krav på att maten ska vara närodlad eller svensk utan måste upphandla inom hela Europa.
–Man kan komma runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet, till exempel bara morötter. Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet, i en artikel i Svenska Dagbladet.
Ser hinder i onödan
Dessutom kan man samordna leveranserna och ha ett centrallager så att små producenter inte själva behöver leverera till 400 skolor.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna ser hinder i onödan. Jordbruksdepartementet har gått igenom lagstiftningen och sett att den inte hindrar kommuner från att köpa närproducerat.
– Mitt råd är att inte göra upphandlingarna så förtvivlat stora, säger Eskil Erlandsson till Svenska Dagbladet, och menar att det kan vara bättre att INTE samarbeta med grannkommunerna om inköp, eftersom bara de största aktörerna då klarar av att lägga ett bud.
Restaurangvärlden, 09-09-16

Okej för kommuner att kräva "svensk standard" på köttet
Miljöstyrningsrådet slår fast att det är okej för en offentlig upphandlare att ställa krav på att kött producerats i enlighet med svenska krav på djurskydd.
Debatten om huruvida det är okej eller inte blev aktuell sedan detta krav framförts av bland annat Laholms kommun. Kritikerna menade att detta krav stängde ute utländska leverantörer.
Miljöstyrningsrådet slår dock fast att det finns utländska producenter som lever upp till svensk standard på djurskyddet. Rådet konstaterar också att de krav som den svenska djurskyddslagstiftningen innebär "inte på något sätt är orimligt hårda".

Miljöstyrningsrådet slår fast att om inte dessa krav ställs vid offentlig upphandling blir svenska bönder dubbelt diskriminerade. "Det verkar orimligt att det offentliga med ena handen skapar en lagstiftning som innebär merkostnader för svenska bönder och med den andra handen köper billigt kött från utländska leverantörer som inte omfattas av de strängare reglerna för djurskydd", skriver rådet.

Tipset till offentliga upphandlare är dock att inte hänvisa till svensk djurskyddslagstiftning vid en upphandling. I stället bör upphandlaren fokusera på några få men betydelsefulla krav i lagstiftningen som innebär höga merkostnader för köttproducenten. Det står då utländska producenter fritt att anpassa sin produktion till kraven om de vill det.
ATL, 15 september 2009

Stor efterfrågan på närproducerad skolmat
Enligt en ny undersökning har kommunala kostchefer en stark önskan om att köpa svensk och närproducerad skolmat. Det anses viktigt att känna till skolmatens ursprung. Men kostcheferna vet inte idag var skolmaten kommer ifrån och ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt studien.
- Föräldrar och kostchefer vill att skolmaten ska vara säker att äta och komma nära ifrån, men utifrån kartläggningen kan vi se att önskemålen står långt ifrån verkligheten, säger Annika Unt Widell från Skolmatens Vänner.

Kartläggningen visar att kostcheferna har starka preferenser för närproducerad skolmat. Två av tre kostchefer upplever samtidigt att det är svårt eller mycket svårt att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor. 85 procent saknar kunskap om hur mycket som köps in idag och bland övriga kommuner är andelen närproducerat i snitt sju procent.

Enligt Lagen om offentlig upphandling får inga anbudsgivare gynnas eller diskrimineras, alla ska ha samma chans att bli leverantörer av kommunal mat. Men lagen uppfattas av kostcheferna som ett hinder för de mindre producenterna i Sverige. De lokala producenterna möts idag av krånglig byråkrati. Få kommuner jobbar aktivt med att förenkla upphandlingarna så att också de lokala nära producenterna ska komma med i upphandlingen.

- Vi levererar potatis till en privatskola idag, och det vore fantastiskt om eleverna i de kommunala skolorna här i närheten också kunde få äta vår potatis. Men det känns nästan omöjligt idag, säger Marie Westerlund, LRF-medlem och potatisodlare i Södra Sandby i Skåne.

Undersökningen genomfördes under maj - juni 2009 bland kommunernas kostchefer i Skåne län och Hallands län. Samtliga 39 kommuner deltog i undersökningen som genomfördes med postala enkäter samt kompletterande telefonintervjuer. Analysföretaget Argument AB ansvarade för projektet på uppdrag av Skolmatens Vänner.
Annika Unt Widell, Skolmatens, Vänner2009-09-14

Upphandling av närodlat kräver noga ordval
Enligt en undersökning som Skolmatens vänner, sponsrat av LRF, gjort anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland att närproducerade livsmedel är att föredra men att regler och förordningar i kombination med krav på relativt stora volymer gör inköp från närliggande producenter svåra att genomföra i praktiken.
Men det går det att komma runt EU:s krav på öppen upphandling genom att formulera sina krav annorlunda. Kommuner och andra offentliga upphandlare får ställa krav på att det ska vara ekologiskt, men inte kräva vissa märken eller väga in avståndet. Även jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna gör det svårare än det är.

Formuleringar
- Det går att gå runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet till Svenska Dagbladet.
- Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger hon.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson menar också att kommuner kan kräva att livsmedlen "inte flugit och farit över hela jordklotet."
- Våra tjänstemän kom fram till att man kan ställa vilka krav man vill, säger Eskil Erlandsson till tidningen.

Miljösmarta val
Men helt klart är det inte.
Livsmedelsverket ligger sedan en tid tillbaka i tvist med EU-kommissionen över sina formuleringar över miljösmarta val vid offentlig upphandling. Enligt EU-kommissionen bryter man mot EU:s viktigaste principer om fri förighet av varor på den inre marknaden genom att uppmana till att äta närproducerat. Senast den 26 november ska Livsmedelsverket ha reviderat sina råd. ATL.nu

Lokal mad i strid med EU?
SVERIGE OG DANMARK: Både den danske og svenske klimakampagne anbefaler forbrugeren at købe lokalt produceret mad. På den måde sparer man nemlig transport, der udleder CO2. Men i Sverige er fødevaremyndighederne nu ifølge den danske avis Information blevet pålagt at bremse offentliggørelsen af en kampagne med klimavenlige kostråd, fordi den indeholder råd om at købe lokalt producerede fødevarer, og det er imod EUs konkurrenceregler. Den danske kampagne med tilsvarende råd har dog kørt siden 2007, uden at EU har reageret.
Overtrædelsen af EUs regler skyldes, at det er nationalitetsdiskriminerende, når staten opfordrer sine borgere til at foretrække egne produkter frem for de importerede. Juristerne strides nu om, hvor konkrete opfordringerne skal være for at være imod EUs regler. Nogle jurister mener, at generelle råd om at købe lokalt er tilladt, men laver man en mærkningsordning, så man udpeger konkrete varer, som man anbefaler kunderne at købe, vil det derimod være en handelshindring.  16-09-2009

Bricklöst i matsalen rena vinsten
När personalen upptäckte att det förekom mobbning på brickorna i skolmatsalen bestämde man sig för att ta bort brickorna. Det visade sig vara rena vinsten.

Skoleleverna skrev kränkande saker om sina skolkamrater på brickorna i matsalen. Bricka efter bricka fick plockas bort och till slut bestämde sig personalen för att prova ta bort brickorna helt.
- Tre dagar senare ringer personalen och berättar att de har tomma sopsäckar. Svinnet hade minskat något helt otroligt, säger kostchefen för skolmåltiderna Marianne Schröder Mågård.

Tar mindre mat
Utan brickor lastar inte eleverna på så mycket mat. Och det betyder mindre svinn. Bolagsskolan i Kiruna har tillsammans med skolor i sju andra kommuner ingått i en utredning där Naturvårdsverket har mätt svinnet i matsalarna. Före mätningen slängde eleverna på Bolagsskolan ungefär 50 gram mat per elev och dag. Sedan brickorna togs bort är siffran nere i 23 gram tallriksskrap per elev och dag.
- Det är en minskning med 40 procent och innebär en besparing på mellan 400.000 och en miljon kronor per år, beroende på vad som slängs, säger Marianne Schröder Mågård. 
- Sparar vi pengar så kan vi behålla den standard vi har i dag och fortsätta servera lax och renskav. Vi går också över till ekologiska livsmedel, men det kostar och ska rymmas inom ramen, säger Marianne Schröder Mågård.

Inte lika mycket sopor
När brickorna togs bort så minskade användningen av el, vatten och kemikalier i disken. Nu slipper också personalen diska alla brickorna och har mindre sopor att hantera. 
Brickorna ska nu successivt tas bort i samtliga skolor i Kiruna. Samtidigt går också Marianne Schröder Mågård och personalen nu ut och informerar skolpersonalen i Kiruna om skolköket.

Fakta
Totalt har Kirunas skolor ett tallrikssvinn på 16-35 ton mat per år. I hela Sveriges skolor är motsvarande siffra hisnande 5.000-15.000 ton mat per år.80 procent av Sveriges kommuner har inga brickor i skolmatsalarna. 

Norrbottens kuriren
asa.poromaa@kuriren.com

Trots finanskris: Dansk ekoförsäljning ökar med 10 procent

Den senaste statistiken från Danmark tyder på att invånarna i grannlandet fortsätter at handla ekologiskt även i kärva tider. Siffrorna visar på fortsatta ökningar och detaljhandelns försäljning av ekologiska produkter har hittills ökat med 10 procent under 2009. Ökningen är dock betydligt mindre än under 2008, då försäljningen ökade med 29 procent.
Trenden är att de konsumenter som handlar ekologiskt köper allt fler ekologiska varor i fler kategorier.
- Medvetenheten ökar bland konsumenterna när det gäller sundhet, rent dricksvatten och miljö. Därför väljer markant fler ekologiska produkter, säger Henrik Hindborg, marknadschef hos Ökologisk Landsförening.

Europeisk ekohandeln drabbas ojämnt av finanskrisen

Medan ingen nämnvärd tillbakagång i handeln med ekoprodukter kan märkas i Tyskland och Frankrike så minskar den ekologiska försäljningen tydligt i Storbritanniens dagligvaruhandel. Enligt marknadsanalysföretaget TNS Worldpanel har försäljningen fram till i februari under ett år minskat med 20 procent. Tillbakagången eskalerade när Storbritannien gick in i recession under september månad 2008. Enskilda produktgrupper som tillexempel bröd minskade med över 30 procent. I den tyska fackhandeln sjönk ekoförsäljningen med 1 procent under årets första kvartal. Ecoweb och Biofach (maj 09)

Bregott Ekologisk nu i större förpackning

Ekologiska produkter har fått ett stort genomslag i Sverige och svenska konsumenter väljer i allt större utsträckning naturliga, ekologiska matvaror. I och med den växande konsumtionen och den allt bredare målgruppen har efterfrågan på större förpackningar av ekologiska alternativ ökat. Arla har idag världens bredaste sortiment av ekologiska mejerivaror och lanserade Bregott Ekologisk redan 2002, då i en 300 g förpackning. Nu breddas Bregotts sortiment med Ekologisk 600 g anpassad för större hushåll samt för foodservice sektorn. April 09, Arla pressmeddelande.

Grönsakerna innehåller mindre näring

Att frukt och grönt är det nyttigaste vi kan äta har vi fått höra sen barnsben. Men faktum är de var mer hälsosamma då än de är idag.

Andra läste också: Det var bättre förr.

I alla fall när det gäller frukt och grönsaker. Dagens utbud är nämligen så genmanipulerat och besprutat att det tappat mycket av sin näring.

De grönsaker som säljs i butikerna innehåller mellan 5 och 40 procent färre mineraler, inklusive magnesium, järn, kalcium och zink, än de grönsaker som odlades för 50 år sedan. Detta rapporterar den amerikanske forskaren Donald R. David, som tidigare arbetade på Biochemical Institute vid University of Texas i Austin.

Grönsakerna må ha odlats fram för att bli större med åren, men dessa supersize-vegetabilier innehåller idag mer kolhydrater och mindre protein. Eftersom de skördas tidigare har de dessutom kortare tid på sig att suga upp näring från jorden de växer i och blir därmed mindre nyttiga, menar Donald R. David, som skrivit en artikel om fenomenet i jordbrukstidningen Journal of HortScience.

Så vad kan du göra för att försäkra dig om att få i dig maximalt med vitaminer och mineraler från frukten och grönsakerna du äter?

Försök att alltid handla ekologiska, KRAV-märkta matvaror. De kostar några kronor mer, men ger bättre valuta för dina slantar.

KRAV-statistiken för 2008

I förra veckan publicerade KRAV sin Marknadsrapport 09 som redovisar utvecklingen 2008 för KRAV-certifierade produkter, producenter, arealer, olika typer av anslutna företag etc.  T ex kan man få veta att den KRAV- godkända arealen ökat med 7 procent från 2007, att antalet KRAV-certifierade restauranger ökade med 97 stycken under 2008 och att antalet butiker fördubblades. De godkända mjölkkorna ökade med 6 procent och de i karens med 30 %. KRAVs Marknadsrapport 09 finns att ladda ner från http://www.krav.se/sv/Om-KRAV/marknadsstatistik/

Och statistik för hela världen 2007

Traditionsenligt släppte den ekologiska samarbetsorganisationen IFOAM sin årliga statistiksamling "The World of Organic Agriculture" på Biofach-mässan i förra veckan. Det var tionde upplagan av boken som innehåller sifferuppgifter från hela världen avseende 2007. Men utöver det statistiska materialet innehåller den också redaktionellt sammanställd information om marknader, organisationer, regelverk, trender m m. Boken går att beställa på hemsidan http://www.organic-world.net

Ekolantbruk feb 09
  

Ekocentrum i Sigtuna blir EkoMatCentrum

Ekocentrum byter namn och laddar samtidigt om verksamheten. ”Vårt nya namn visar klart verksamhetens inriktning: mat och miljö. Vår profilering blir tydligare och vi undanröjer samtidigt missförstånd och samman-blandningar med andra organisationer med samma namn som vårt tidigare", säger verksamhetsledarna Eva Fröman och Carin Enfors.

EkoMatCentrum är ett nationellt resurscentrum för mat- och miljö-frågor med gedigen kompetens och mångårig erfarenhet. Nu kompletteras ekologi och miljö med klimat- och hållbarhetsfrågor.

Efter mer än tio års arbete med ekologisk mat tar verksamheten nu ett steg vidare. "Vi tar vara på våra kunskaper och delar med oss av våra erfarenheter i ett bredare sammanhang" säger Eva och Carin. EkoMatCentrum har t ex breddat och fördjupat innehållet i utbildningarna.

Verksamheten består bland annat av coachning, rådgivning, utbildningar, marknadsstudier och aktiva hemsidor.

Alt Grönt samlar profiler i ekobranschen

Alt Grönt i Vallentuna AB är en av Sveriges största grossister inom ekologiska livsmedel. Torsdagen den 12 februari bjuder de in ekobranschen till marknad och mingel för att fira expanderade verksamhet och utbyggda lokaler.
Hundratalet kunder mestadels från storkök och restauranger beräknas komma för att träffa de bästa leverantörerna, odlarna och entreprenörerna tillsammans med andra kända profiler i eko-branschen.
I marknadsstånden finns potatis, syrade grönsaker, olivolja och bröd, teer, doftande kryddor och deli-katesser av alla de slag och inte minst ekologisk ost och vin. Kända eko-kocken Carola Magnusson dukar upp en buffé och håller också invigningstalet.
– Vi är glada för att Carola vill säga några ord om vårt långa samarbete. Vi har ju haft en gemensam strävan under många år. Att ge de svenska barnen i förskolan och skolan en vardagsmat som är både näringsrik och god, säger Bernt Klingberg grundare och delägare i Alt Grönt.
Alt Grönt räknar med att expandera sitt sortiment kontinuerligt både med egen import och med till exempel frysta grönsaker, köttprodukter och färdigmat. Det ekologiska vinet är det senaste tillskottet.

Alt Grönt i Vallentuna AB är en av Sveriges största ekologiska livsmedelsgrossister och levererar framför allt till förskolor, skolor och restauranger. Produkterna tas i möjligaste mån från Sverige men egen import sker också från Europa och övriga världen. Företaget har tolv anställda och en omsättning på 20, 9 miljoner kronor. Miljötänkandet genomsyrar verksamhetens alla delar.

Nu är Coops alla butiker KRAV-märkta

Nu är samtliga Coops butiker och stormarknader KRAV-märkta. Märkningen är ett led i Coops miljöarbete och ett sätt att påminna kunderna om att det i Coops butiker är enkelt att göra miljömässigt kloka val tack vare marknadens största ekologiska sortiment.

– Vi har valt KRAV-certifieringen eftersom vår stora miljöpåverkan ligger i varuflödet, det vill säga i hur varorna vi säljer produceras. Det är genom att öka den försäljningen av ekologiska och miljömärkta varor som vi bäst når upp till miljömålen, säger Coops miljöchef Mikael Robertsson.

För att godkännas krävs att butikerna har ett brett sortiment av kravprodukter och att personalen har goda kunskaper om KRAV och ekologisk produktion. De första butiker som kravmärktes var fyra Coop Konsum 1992. Nu är samtliga Coops butiker och stormarknader KRAV-certifierade.

– Vi på Coop har redan Sveriges i särklass största ekologiska sortiment med över 1 700 artiklar och vi arbetar för att utöka det sortimentet ytterligare, säger Mikael Robertsson.

Pressmeddelande Coop, feb 09

För snart ett år sedan lanserades det röda vinet Zeta Merlot-Cabernet. Nu kommer det vita systervinet Zeta Grecanico-Chardonnay.

— Det har från första början varit vår ambition att ha ett rött och ett vitt ekologiskt Zetavin i vårt sortiment och jag är glad att vi är där nu, säger Thomas Holstein vd för Enjoy Wine & Spirits.

Zeta Grecanico-Chardonnay är ett modernt, fylligt, vitt vin med en balanserad fatkaraktär. Gjort i nära samarbete med vinhuset Firriato. Firriato är ett framåtlutande vinhus som arbetar långsiktigt. De senaste åren har man målmedvetet etablera ett ekologiskt jordbruk. Därtill har man investerat stora pengar i sin källare.

Göteborg bäst på ekologiska inköp

De tre förvaltningar som toppar Ekomatsligan, köper alla in över 20 procent ekologiska livsmedel. Ekotrenden är tydlig i storstäderna, landstingen och de stora regionerna.

Trettio kommuner, landsting och stadsdelar i Sverige har klassats in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en ekologisk inköpsandel på minst tio procent. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är med i 30-toppslistan liksom Västra Götalandsregionen och Region Skåne. 

Stadsdelen Lärjedalen i Göteborg är bäst med 21,1 procent ekologiska inköp. På andra plats ligger Uppsala läns landsting med 20,8 procent och på tredje plats ligger Malmö stad med 20,4 procent ekologiska inköp. 

- Vi tittar hela tiden på vad vi kan byta ut för att öka andelen ekologiska varor. Det är kul att vi har lyckats så bra och anledningen till att vi har så bra siffror är bland annat att landstinget numera enbart serverar ekologiskt kaffe, säger Angelica Törnblom Bodin, tf kostchef i köket på Akademiska sjukhuset. 

Ekotrenden är tydlig i de stora städerna och i flera av landets regioner och landsting, medan många av de mindre landsortskommunerna har en inköpsandel på mindre än 1 procent eller ingen alls. 

- Det är roligt att de stora städerna och regionerna är så framgångsrika. Det är stora mängder som konsumeras. Samtidigt är det en utmaning för svenska bönder att producera tillräckligt mycket ekologiska produkter, säger Eva Fröman på Ekocentrum. 

Statistiken kommer från den årliga undersökningen ”inköp av ekologisk mat i offentliga kök” som är gjord av Ekocentrum – Informationscentrum för Ekologiska Produkter i samarbete med Miljöresurs Linné i Växjö och Ekologiskt Marknadscentrum i Malmö. Alla siffror i undersökningen är från 2007. Eva Wenström GP

Ekologisk och klimatsmart mat är målet för Västerviks kommun

Ekologiskt, säsongsanpassat, klimatsmart och rättvisemärkt. Det är några av sakerna som kommunen ska ha i åtanke när man köper in livsmedel.
Efter en tids funderande har tekniska nämnden formulerat en kostpolicy som ska gälla när man köper in mat till kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och övriga verksamheter.

Riktlinjerna säger att maten ska vara hälsosam och följa livsmedelsverkets rekommendationer om näring, serveras i en trevlig miljö som främjar matlust och dessutom gärna främja en hållbar utveckling.

Nämnden har räknat på vad det skulle kosta om tio procent av maten man köpte in var ekologisk. Det skulle bli 600 000 kronor dyrare för kommunen varje år. Man har dock kommit på några sätt som skulle kunna spara lite pengar, genom att de över sina recept och köpa in mer säsongsanpassad mat hoppas man kunna spara 185 000 kronor om året.

Att upphandla livsmedelsinköp tillsammans med grannkommunerna är en annan sak som kan hålla nere kostnaderna, förhoppningsvis så mycket som 600 000 kronor, berättar nämndordförande Anders Helderud (M).

Policyn måste även godkännas av kommunfullmäktige innan den kan tas i bruk.

Jennie Lorentsson jennie.lorentsson@vt.se

Aktionsplan 2010 om ekologisk produktion

I januari presenterades en ny aktionsplan för ekologisk produktion och konsumtion av Ekologiskt Forum på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Jordbruksminister Erland Eskilsson har vid tillfällen upprepat målet för ekologisk produktion och konsumtion står fast. Under presentationen av Aktionsplan 2010 uttryckte han att planen är bra och att han är beredd att ta det övergripande ansvaret för aktionsplanen. Den praktiska uppföljningen ska ligga hos KSLA, enligt ministern.
Pia Lindeskog, KF Konsument, som medverkat i utformningen av Aktionsplanen redogjorde kort för innehållet i aktionsplanen. Hon tryckte på att man inte får glömma de viktiga arbeten som redan pågår hos olika organisationer, bl a för att bistå storhushållssektorn. Hon betonade också den viktiga privata restaurangbranschen. Carin Enfors. Ekocentrum  

Ekomaten starkt framåt

Ekologiska varor är på frammarsch. Livsmedelsjättarna ökade sin försäljning av ekologiska varor avsevärt under 2008, skriver Sydsvenskan.

2007 sålde de svenska butikerna ekologiska varor för 4,3 miljarder kronor. Siffran för 2008 förväntas vara betydligt högre. Under det gångna året ökade Icas försäljning av ekologiska produkter med 50 procent jämfört med föregående år. Den positiva trenden märks även hos en annan livsmedelsjätte, Coop, som har stått för ungefär hälften av ekoförsäljningen i den svenska handeln.
- Siffrorna är inte klara för 2008 ännu men under det första halvåret hade vi en ökning på knappt 50 procent. Det har varit en stadig ökning sedan vi började bygga upp vårt sortiment. Ökningen har varierat från år till år men under 2008 har vi haft en stor ökning, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop, till Sydsvenskan.

Försäljningen av de ekologiska varorna ökar allt mer och så gör även varuutbudet. Ica fördubblade sitt sortiment under året och lanserade samtidigt sina egna ekoprodukter. Axfood passade även på att lansera en egen ekoserie under det gångna året.

Enligt Magnus Frisk uppgår Coops ekologiska sortiment till drygt 1200 produkter varav en del är säsongsberoende. Och mer lär det bli även från deras sida. Rickard Langenfeld, Land Lantbruk

Mer ekologisk mat i Haninge

Allt fler av Haninge kommuns kök valde under förra året att köpa ekologiskt odlade varor till matlagningen. Nästan sex procent av varorna var ekologiskt odlade.
De ekologiska livsmedel som valdes var bland annat mejeriprodukter, kaffe, fisk, potatis, bananer, morötter, vetemjöl och ägg.
Kommunstyrelsen i Haninge har som mål att inköpen av ekologiska livsmedel ska öka till åtta procent av matvarorna under 2009.
SR P4

Norska ekomaten över miljardvallen

Norrmännen har varit sega när det gäller att surfa på den ekologiska vågen. Men i fjol bröts miljardvallen för ekologisk mat.
Enligt en ny rapport var tillväxten hela 30 procent under 2008.
- Sortimentet har ökat och konkurrenten har skärpts mellan livsmedelkedjorna. Det gynnar konsumenterna, säger Kersti Mathiassen, marknadschef i Oikos, samarbetsorganisationen för ekologiska livsmedel. Claes Jacobson, Land Lantbruk

Gotlands kommun bra på eko-mat

Gotlands kommun kvalar in i det som heter ekomatsligan. Det är föreningen Ekocentrum som gjort en lista över vilka kommuner som är bäst på att servera ekologisk mat i sina kök, enligt Bengt-Olof Grahn som är ekostrateg i kommunen. Eleonor Svensson, SR

Ekologiskt

Lunds kommun och Uppsala läns landsting toppar Ekomatsligan 2009
Bägge har rapporterat en ekologisk andel på 25,1 % och är därmed bäst i Sverige på ekologisk mat. Det visar EkoMatCentrums årliga sammanställning av de kommunerna och landstingen som är bäst på inköp av ekologiskt.

Vi frågar de bägge ”vinnarna” Jan Wikström, projektledare på Uppsala läns landsting och Gertrud
Sonesson, kostchef i Lund, drygt 25 procent ekologiska råvaror i inköp - hur gör ni?

- Vi har jobbat strategiskt under ett antal år med att köpa in ekologiska livsmedel. I grunden finns ett
politiskt mål som togs 2006, 33 % ekologiskt till 2010. Med stöd av 1,5 miljoner extra årligen i budget
har man kunnat fasa in ekologiska produkter såsom kaffe, frukt och grönsaker, säger Jan Wikström.

- I Lund är det ett rejält teamwork som lett till 25 % ekologiskt, säger Gertrude Sonesson. Ett tydligt
och starkt politiskt initiativ, ”Lundaeko togs” 2006. Det innefattar alla verksamheter i kommunen och
lyder, 40 % ekologiska inköp 2012. Stöttor på vägen har varit diplom och premier. Bäst har
omsorgsförvaltningen lyckats, från 1,6 % till 27 % ekologiskt på tre år. Inga extra pengar har avsatts,
allt har skett inom befintlig budget och det har sporrat alla till att hitta nya lösningar.

Det är 29 kommuner, landsting och stadsdelar som har klassat in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en
ekologisk inköpsandel på minst femton procent. Lunds kommun och Uppsala läns landsting koras
tillsammans till ”Vinnare av Ekomatsligan 2009” med 25,1 procent ekologiska inköp vardera.
På andra plats ligger Åre med 23,7 procent, på tredje plats med 23,5 procent ekologiskt ligger Malmö
stad. Uppsala landsting och Lunds kommun har länge legat och nosat på toppen av Ekomatsligan men
inte riktigt nått ända fram förrän nu.

- Det är ingen tillfällighet att Lund och Uppsala läns landsting tillsammans med 27 andra kommuner
och landsting nått minst 15 % ekologiskt. Strategiska politiska beslut, långsiktigt arbete med
upphandlingen, val av ekologiska produkter, ändrade recept och menyer, utbildning, information och
uppmuntran och inte minst en handfull eldsjälar är viktiga ingredienser för att lyckas med
ekosatsningar och nå höga ekomål i offentlig sektor, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

Studien, som ligger till grund för Ekomatsligan har gjorts av EkoMatCentrum – Informationscentrum
för Ekologiska Produkter i samarbete med Miljöresurs Linné i Växjö och Ekologiskt Marknadscentrum i Malmö, visar att den ekologiska inköpsandelen ligger på 9,3 procent i den offentliga sektorn. Det är en 21-procentig ökning av andelen ekologiska livsmedel i kommuner och landsting mellan 2007 och 2008. En kommun och ett landsting har nått regeringens mål: ”25 % ekologiskt i offentlig verksamhet till 2010” och fler kommer att nå målsnöret innan 2010 är till ända. EkoMatCentrum nov 2009

25 % ekologiskt i offentlig sektor – målsnöret nått!
Lunds kommun och Uppsala läns landsting har redan nått regeringens mål ”25 % ekologiskt i
offentlig verksamhet”. 29 förvaltningar har mer än 15 procent ekologiskt.

Detta visar senaste
statistiken från EkoMatCentrum, Ekologiskt Marknadscentrum och Miljöresurs Linnés årliga undersökning av inköpen av ekologisk mat i offentliga kök. 9,3 % av inköpta livsmedel i kommuner och landsting var ekologiska 2008, som
undersökningen gäller. De ekologiska inköpen fortsätter att öka i offentlig sektor. Det finns
inga tecken på avmattning pga av en begynnande finanskris i landets kommuner och landsting. En ökning av de ekologiska inköpen med dryga 20 % från 7,7 % till 9,3 % är ett strålande resultat.

- Det är fantastiskt att 29 kommuner och landsting har en ekologisk inköpsandel på mellan 15
och 25 %. Det tyder på att fler kommuner och landsting, liksom Lund och Uppsala läns
landsting redan gjort, kommer att nå regeringens mål 25 % ekologiskt till 2010, säger Eva
Fröman på EkoMatCentrum som ansvarat för undersökningen.

Skåne läns kommuner hade störst andel ekologiskt i Sverige 2008, 13,9 %, tätt följt av Stockholm, Jämtland, Dalarna och Gotlands län. Lägst andel ekologiskt hade norrlandslänen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
Vi frågar Karin Lidén, kostchef i Kramfors kommun. Varför är intresset för ekologiskt så
svagt i flera av de nordligaste länen av Sverige?

- Jag vet inte riktigt, säger Karin Lidén. Men det kan vara så att man inte riktigt kommit igång
ännu i de här länen. Klimatfrågan diskuteras även här och jag kan se en öppning för de här
frågorna framöver.

Att handla klimatsmart mat står högt på dagordningen i många kommuner och landsting.
Intresset för närproducerat och rättvisemärkt kompletterar i allt större utsträckning det
ekologiska. EkoMatCentrum nov 2009

Stort miljöpris till KRAV-fiskare

Bröderna Charles och Robert Olsson, Sveriges enda KRAV-certifierade räkfiskare, vann årets Änglamarks pris, ett stipendium på 100 000 kronor och ett av Sveriges största miljöpriser.
- Det är helt otroligt att vi har fått den här uppskattningen. Och att priset är instiftat av Hasse Alfredson. Det är en stor ära och det är mycket omtumlande. Vi har nog inte riktigt förstått att vi vann, säger Robert Olsson.
Robert och Charles Olsson har varit KRAV-certifierade i snart sex år. De använder till exempel inte azofärgämnen för att färga räkorna röda, som en del andra fiskare gör.
- Det är nödvändigt att vi, yrkesfiskare, också visar att bryr oss och att vi är ansvarsfulla. KRAV-certifieringen har hjälpt oss att få trovärdighet för vad vi gör, säger Robert Olsson.
För tio år sedan började KRAV utveckla ett samarbete för regler om hållbart fiske. Reglerna var färdiga och förankrade i branschen 2004 och den första KRAV-märkta produkten kom till julen 2006, KRAV-märkt senapssill. Bröderna Olsson tog fram den andra produkten, KRAV-märkta räkor.
- Vi är oerhört glada och gratulerar Charles och Robert till den fina utmärkelsen. De har gjort ett stort arbete i många år och var bland de första svenska fiskare som blev KRAV-certifierade och det är vi naturligtvis särskilt stolta över, säger Lars Hällbom, Regelchef, KRAV.
Änglamarkspriset är ett stipendium på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2002. Ekocentrum i Göteborg och Sigtuna är några av vinnarna genom åren.
Juryns motivering:
Det är personerna i det lilla företaget som gör det stora jobbet och som i vardagen gör stor skillnad. Stipendiaterna visar på ett tydligt sätt att varje individ har möjlighet att påverka vår gemensamma miljö om man gör det utifrån sin egen verklighet och med ett engagemangsom entusiasmerar andra. Årets stipendiater är inte färglösa även om de besvärat sig att göra ett sådant undantag. KRAV, 20091105

Ängavallen får matpris
Tidningen Allt om Mat delar ut sitt Stora Matpris 2009 till Ängavallen och dess grundare och vd Rolf Axel Nordström.

Ica: -Fantastiskt med ökning i lågkonjunktur efter rekordår

Ica står för cirka en tredjedel av försäljningen av ekologiska produkter i detaljhandeln. Försäljningen av ekoprodukter fortsätter att öka och  efter tredje kvartalets slut har försäljningen ökat med 5 procent jämfört med försäljningen under rekordåret 2008 då försäljningen ökade med 57 procent.
- Det är fantastiskt att kunna öka på ett rekordår i en lågkonjunktur och det är något som vi är väldigt nöjda med. Vi räknar med ett positivt avslut på året och att vi ökat försäljningen när vi summerar resultatet för hela året, säger Kerstin Lindvall som är Ica´s miljöchef.
Kategorier som går bra är till exempel frukt och grönsaker som ökar med 10 procent och kaffe, te och chokladdryck som ökar med 20 procent. Försäljningen av mejeriprodukter är däremot oförändrad. Eftersom mejeri står för en stor del av försäljningen så får det stor påverkan på slutresultatet för den totala ekoförsäljningen.
- Mejerivaror står för mer än 30 procent av vår totala ekoförsäljning. Det händer väldigt lite i sortimentet när det gäller nya produkter. Vi har inte sett några stora produktlanseringar på länge, i stil med Arlas konvertering av A-filen för några år sedan, det skulle behövas något sådant för att ge kategorin en knuff framåt. Vi kan inte sälja mer i dagsläget, vi säljer de varor vi får in, säger Kerstin Lindvall. Ecoweb v. 45

Axfood ökar 30 procent på ekologiskt

När försäljningssiffrorna efter det tredje kvartalets slut är klara hos Axfood visar det sig att den ekologiska försäljningen ökat med något mer än 30 procent under perioden. Under 2008 ökade försäljningen med 63 procent över hela året. Axfood står för cirka 10 procent av den totala ekoförsäljningen i detaljhandeln.
- Det är framför allt ägg som har ökat ordentligt. Bland Garant ekologiska varor, vårt eget ekologiska varumärke, är det ägg som är storsäljaren. Allt fler konsuenter väljer ekologiska ägg på grund av de högre djuromsorgskraven, säger Ingmar Kroon som är informationschef hos Axfood. Ecoweb v. 45

Försäljningen minskar med KRAV-märket

Nyligen offentliggjordes en undersökning som genomförts av Svenska Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan, som visar att försäljningen av produkter minskar med KRAV-märkningen. Undersökningen är från januari 2008. När produkterna skyltades upp i butikerna med KRAV-märkningen minskade försäljningen med 10 procent, jämfört med om de inte gjorde det. Totalt ingick 57 000 köp i undersökningen i fyra större livsmedelsbutiker.
- KRAV-märkningen är stark och värdefull för den som värnar om miljön, men de som inte är redan frälsta reagerar negativt på märkningen. Undersökningen är en del av en längre studie som pågått sedan 2007 och de senaste resultaten från en mätning som pågår just nu visar att effekten finns kvar, även om de nya resultaten kommer att visa att försäljningsminskningen inte är så stor som den var i den förra mätningen 2008, säger Niclas Öhman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Undersökningen har fått stort utrymme i medierna där det bland annat talats om en negativ utveckling för KRAV-märkningen.
- Den slutsatsen kan man inte dra, snarare tvärt om, det har skett en positiv utveckling sedan undersökningen 2008, det är färre som är negativa till märkningen. Handelns försäljningssiffror visar också på fortsatta ökningar. Det den visar är att vissa kunder följer ett inarbetat köpbeteende och att de kunder som inte tagit ställning i miljöfrågan blir skrämda av KRAV-märkningen det är där som KRAV måste lägga krutet, säger Niclas Öhman. Ecoweb v. 45

Historiskt samarbete: Danmark, Finland och Sverige tillsammans på BioFach 2010

Den 17 till 20 februari år 2010 är det åter igen dags för världens största ekologiska mässa, BioFach på Nürnbergmässan i Tyskland, att slå upp portarna. Arrangörerna förväntar sig närmre 50 000 besökare och runt 2 700 utställare från hela världen.
Den svenska branschen brukar vara väl representerad på mässan, både i form av besökare och utställande företag. Även 2010 anordnar svenska Exportrådet en subventionerad samlingsmonter där svenska utställare kan ställa ut till halva det ordinarie priset.
Nytt för i år blir att de skandinaviska länderna ställer ut till sammans. Sverige och Finland samarbetade redan 2009 under namnet Organic North, men nu tillkommer alltså även Nordens ekogigant - Danmark.
- Detta är unikt, inte sedan Kalmarunionen har några liknande samarbetsförsök gjorts, sade Klaus Bentzen, exportchef hos Ökologisk Landsförening, glatt under presskonferensen när samarbetet blev officiellt.
- Vår förhoppning är att väcka mer uppmärksamhet på mässan och att fler svenska företag ska bli intresserade av att delta på mässan, sade Mona Hedenskog, som är ansvarig för Exportrådets satsning på BioFach.
- Vi kommer att vara i hall 1, vilket är ett mycket attraktivt läge. Jag tror de nordiska länderna kommer att ha stor glädje av varandra, sade Hansuno Krisch som är Nürnbergmässans representant i Sverige.
Företag som är intresserade av att delta på BioFach med Exportrådets hjälp är välkomna att kontakta Mona Hedenskog på Svenska Exportrådet: 08-588 66 000. Ecoweb v. 45

Rekordförsäljning av KRAV-märkt fisk
På ett år tiodubblades försäljningen av KRAV-märkt fisk. Under 2007 stod KRAV-märkt fisk för 0,3 procent av Sveriges totala försäljning av fisk. 2008 var andelen 3,0 procent, visar siffror från Statistiska centralbyrån.

- Vi är jätteglada att konsumenterna aktivt väljer vår KRAV-märkta fisk som vi jobbat många år med att få fram. För bara en krona mer än annan torsk får konsumenten ett uthålligt matval. Det här visar att medvetenheten ökat så att det även syns i försäljningssiffrorna, säger Pia Högström, KRAVs marknadschef.

Fisken är den kategori inom ekologiska livsmedel som vuxit mest under 2008.

- Den här ökningen kommer att fortsätta. Från och med i år finns den frysta KRAV-märkta torsken hos alla butikskedjor, säger Pia Högström.

Statistiken, som är framtagen av SCB, visar att ekologiska livsmedel stod för 3,4 procent av 2008 års totala försäljning. Det är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med året innan. Mejerivaror och grönsaker är de grupper där den ekologiska försäljningen har störst marknadsandelar, 7 respektive 6,1 procent.

Fakta KRAV-märkt fisk:
KRAV-märkt fisk och skaldjur är en möjlighet för alla som vill verka för ett hållbart fiske. Mängden produkter från det KRAV-märkta fisket ökar nu kraftigt på marknaden.Först ut var räkor, sedan kom sillen och nu har KRAV-märkt fryst torsk, kolja, sej, burfångad havskräfta och ett antal förädlade produkter kommit i snabb takt. De tre ledande begreppen för KRAV-certifierat fiske är säkra metoder, hållbara bestånd och spårbarhet.
KRAV, 2009-09-24 16:03

Rekord för livsmedelsförsäljningen
Försäljningen av livsmedel och drycker slog rekord under förra året. Bland annat tack vare ökad försäljning av de dyrare ekologiska produkterna.

Enligt TT som citerar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, sålde den svenska detaljhanden livsmedel för 206 miljarder kronor under 2008. Det är en ökning jämfört med 2007 på 5,7 procent.
Den sålda volymen har dock inte ökat. I stället har konsumenterna betalat mer för produkterna. Mest ökade priserna på frukt, mejerivaror, oljor, fetter, bröd och spannmålsprodukter. Vad gäller volym ökade försäljningen av kött mest, därefter följer mjölk, ost och ägg.

Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade under 2008 och står nu för 3,4 procent av den totala försäljningen av livsmedel. Bäst säljer ekologiska mejerivaror och ekologisk frukt. Däremot har konsumenternas intresse för ekokött dalat något.TT

Handeln ratar EU:s kravmärkning
De tre livsmedelskedjorna Ica, Coop och Axfood väljer alla att satsa på den svenska Kravmärkningen för kött i sina butiker. De ratar därmed Scan som valt EU:s motsvarande ekologimärkning.
Enligt Scan, som lämnat Kravmärket till förmån för märkningen EU-ekologiskt, är det få skillnader mellan de olika märkningarna. Men handeln håller inte med och väljer därför andra leverantörer av ekokött än Scan.

– KRAV GER ETT BÄTTRE DJURSKYDD och tillåter grisarna att böka och beta. Djurskydd kommer högt upp på konsumenternas lista och Krav ger det mervärde de betalar för, förklarar Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood, till tidningen Land Lantbruk.

Enligt handeln är den stora skillnaden att EU:s regler utgår från miljön, medan Kravmärkningen utgår både från miljön och från djurhållningen. Därför har bland annat kedjorna Axfood, Coop och Ica valt att använda leverantörer som använder Kravmärkningen, trots att det är brist på ekologiskt märkt kött i Sverige. Dagens Handel 2009-09-28

Köpenhamns skolmat 75 procent ekologisk
Köpenhamn blir nu en föregångare när det gäller att satsa på ekologisk mat till skolbarnen. Nu lanseras stadens nya förordning för skolmaten och i den fastställs bland annat att 75 procent av maten ska vara ekologisk.
-Det är jättebra att Köpenhamns kommun går före på det ekologiska området. Konsumentundersökningar visar att barnfamiljer har stort fokus på ekologi i valet av livsmedel. Jag hoppas därför att det blir stor uppbackning från föräldrarna till en ekologisk matsedel i skolorna, säger Evald Vestergaard som är vd för Økologisk Landsforening.
Maten förbereds i ett centralkök och levereras sedan ut till skolorna, där eleverna själva ansvarar för att färdigställa den, allt enligt det framtagna EAT-konceptet, som är ett samarbete mellan Köpenhamns Mathus, Barn- och ungdomsförvaltningen och skolorna. I konceptet får skolorna extra resurser, råd och vägledning för att organisera skollunchen som en integrerad del av skolans verksamhet.
Ecoweb

Ny rapport: ekologisk produktion minskar övergödningen
Ekologiska gårdar har genomgående ett lägre kväveöverskott per hektar än konventionella. Därmed är det också väsentligt mindre risk att de bidrar till övergödande utsläpp. Detta framgår av en studie som bearbetat data från 300 ekologiska och över 3 000 konventionella gårdar som deltagit i Greppa Näringen.
Resultatet gäller alla produktionsinriktningar i studien, såväl mjölk- och köttproduktion som djurlös växtodling.
  Studien har initierats av Centrum för Uthålligt Lantbruk och kommer att presenteras i veckan. Den finns redan nu att ladda ner som PDF från http://www.cul.slu.se/publikationer/Eko-prod-overg%C3%B6dning-syntes-web.pdf
  Främsta anledningen till de mindre överskotten i ekologisk produktion finns på systemnivå. Kravet på hög självförsörjningsgrad av foder och gödsel leder till lägre djurtätheter vilket både strukturellt och på gårdsnivå minskar kvävemängderna och därmed läckagerisken.
  Studien visar också att många ekologiska växtodlingsgårdar lyckats integrera djurhållning genom inköp av gödsel eller samarbeten där fodergrödor byts mot gödsel.
- Utmärkt att vi äntligen får siffror på hur ekologisk drift fungerar på verkliga gårdar, säger Peter Einarsson som är Ekologiska Lantbrukarnas expert på kväve i odlingssystemet. Det här är nog inte förvånande för någon som är hemmastadd i ekoproduktionen. Men det ger en helt annan bild än många forskningsprojekt där man studerat påhittade växtföljder och gödslingsstrategier som inte på något sätt speglat verkligheten.
Rapporten Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning finns redan för nedladdning på CUL:s hemsida. Den som vill vara först kan ladda ned rapporten via den här länken:
http://www.cul.slu.se/publikationer/Eko-prod-overgödning-syntes-web.pdf
Veckans ekolantbruk och CUL 2009-09-29

Mat & Klimat

Nio gränsvärden för mänsklighetens överlevnad på jorden
"Tillförsel av kväve och fosfor till land och hav" liksom "förlust av biologisk mångfald" har av 28 internationellt mycket erkända naturvetenskapsmän/kvinnor tilldelats kritiska gränsvärden. I en artikel i senaste Nature menar de att överskridande av dessa gränsvärden hotar mänsklighetens liv på jorden.
   Ytterligare sju biofysikaliska gränsvärden definieras av forskarna, t ex kemisk nedsmutsning och klimatgaser, men det är bara gränsvärdena för "tillförsel av kväve och fosfor till land och hav" och "förlust av biologisk mångfald" som de anser redan nu överskrids med för stor marginal.
   Artikel, video m m publicerades i förra veckan av Stockholm Resilience Centre på http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
Veckans ekolantbruk 2009-09-29

Skolmaten

Näringsriktig skolmat måste definieras i skollagen
Livsmedelsverket välkomnar regeringens förslag att skolmåltiderna inte bara ska vara gratis utan också näringsriktiga. Livsmedelsverket föreslår i sitt remissyttrande till skollagen att skolmåltiderna ska följa de svenska näringsrekommendationerna.
- Skolan spelar en central roll för barns och ungas hälsa. Initiativet att skriva in i skollagen att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga är därför mycket positivt, säger Inger Andersson, generaldirektör Livsmedelsverket.
- Genom att koppla skolmaten till näringsrekommendationerna får "näringsriktig" en definition som är i takt med den vetenskapliga utvecklingen, utan att vara alltför detaljreglerande, säger Inger Andersson.
De svenska näringsrekommendationerna (SNR) är en sammanställning av allt vetenskapligt underlag om näringsämnen och energi som behövs för en god hälsa och minskad risk för kostrelaterade sjukdomar. Näringsrekommendationerna anger vilka mängder av energi, näring, vitaminer och mineraler som olika åldersgrupper och kön behöver. Där finns också bra hjälpmedel för planering av kost för grupper som består av personer med olika ålder, kön och aktivitetsnivå. SNR baseras på de Nordiska Näringsrekommendationerna och revideras återkommande.
Livsmedelsverket, SLV 2009-09-28 10:18

Systembolaget har ökat 54 procent 2009
Försäljningen av ekologiska drycker på Systembolaget fortsätter att öka. Under det första halvåret har försäljningen ökat med 54 procent, jämfört med samma period föregående år. Den ekologiska andelen av totalförsäljningen är dock fortfarande liten, knappt 2 procent, men ökar trots att den konventionella försäljningen även den ökar.
Mest ökar försäljningen av vitt vin, där försäljningsökningen mer än dubblerats och sortimentet utökats från 19 till 21 artiklar. I Systembolagets sortiment har det hittills i år tagits in 9 stycken nya ekologiska produkter och fler är på väg.
- Kundernas intresse för ekologiskt ökar och det försöker vi möta aktivt med fler nya prisvärda produkter med god kvalitet. Vi fortsätter lansera fler nya ekoprodukter, säger Lennart Agén som är presschef hos Systembolaget.
Ecoweb

Landskrona stad bland de främsta Skånekommunerna att handla ekologiska livsmedel

EU-forskning visar fördelar med eko-mat

Högre innehåll av vitaminer och antioxidanter och mindre innehåll av bekämpningsmedelsrester och tungmetaller i ekologisk mat. Det är några av resultaten som nu publicerats från det stora EU-forskningsprojektet QLIF (Quality Low Input Food) som avslutas under 2009. Det har pågått sedan 2004 med syftet att förbättra matsäkerheten genom forskning och rådgivning.
   Det kommer fler och mer detaljerade rapporter under året men en bra översiktlig redovisning finns nu på http://www.qlif.org/Library/leaflets/folder_0_small.pdf
Veckans Ekolantbruk V 19.

Mer ekologiskt på landstingets tallrik i Jönköping

N ästa år ska 25 procent av maten inom landstinget utgöras av ekologiska livsmedel. Det är ett av målen i ett nytt miljöprogram som landstingsfullmäktige antog i år.
Länets största arbetsgivare - landstinget - ska bli miljövänligare.
I går landstingsfullmäktige antogs ett nytt miljöprogram som gäller från 2009 till 2012.
Och för att nå de högt satta miljömålen så kommer det att krävas nya arbetssätt och fokus på hur man köper in bilar, kemikalier, livsmedel och så vidare. Det säger landstingets miljöchef Lena Lindström.
Ett av målen är till exempel att andelen ekologiska livsmedel ska vara 25 procent nästa år. Ett annat att minst hälften av tjänsteresorna ska ske med förnybara drivmedel senast 2012.
SR P4  Jönköping maj 2009

Eko i Sverige växer näst snabbast i Europa

Under 2008 passerade värdet på den ekologiska världsmarknaden 450 miljarder kronor. Potentialen för ekologiska produkter beskrivs som fortsatt stor. Det brittiska analysföretaget Organic Monitor bedömer de nordiska länderna, liksom länderna i central- och östeuropa som starka tillväxtmarknader.

- Den svenska marknaden är en av de snabbast växande med drygt 30 procents ökning 2008. Den Tyska marknaden som står för en tredjedel av den totala ekoförsäljningen ökade 10 procent. Spekulationerna om den brittiska försäljningen kan vi nu lägga därhän och slutligen konstatera att försäljningen ökade med 5 procent under förra året, säger Amarjit Sahota från Organic Monitor, som också räknar med en fortsatt tillväxt på ca 50 miljarder kronor per år för den ekologiska världsmarknaden.

Det enda land i Europa som slår Sverige i tillväxttal är Tjeckien som ökar med 50 procent, men där är utgångsläget från mycket små volymer. En första prognos för den danska försäljningen är en ökning med ca 25 procent. Ecoweb feb 09

Bättre svensk satsning på Biofach i år

Den stora internationella eko-mässan Biofach i Nürnberg blir större och bättre för varje år. Den avslutades i söndags efter fyra dagars affärer och andra aktiviteter. Inte bara företagsrepresentanter med köp och sälj i blicken utan även lantbruksproducenter, media, politiker och organisationsfolk minglar runt i de enorma mässhallarna.
   Förra året fick den svenska montern kritik här hemma för låg attraktionskraft. I år var den svenska satsningen bättre och genomfördes i ett samarbete med Finland i konceptet Organic North. Snygg monter och fantastisk glass från Pipers och gitarrspel av Janne Schaffer på den svenska sidan och härliga joser av skogens frukter på den finska var några höjdare.
Att montern ändå inte översvämmades av besökare berodde delvis på att den hade en avsides placering.
   Danmark exponerades i år som årets land, och deras koncept var verkligen svårslaget på mässans bästa plats. Danska jordbruksministern invigde montern som var resultatet av ett fantastiskt samarbete mellan över hundra företag, organisationer och myndigheter.

Ekolantbruk feb 09

Arkåsen får miljöstipendium

För några år sedan kunde inte Västerviks kommun dela ut sitt pris på grund av bristande intresse. Nu har det vänt. I år får två personer - Henrik Arkåsen och Gunvald Bruce - dela på stipendiet. Henrik Arkåsen är kock, och har under året debuterat som kokboksförfattare med en bok fylld av ekologiska recept. Han har nominerats av Naturskyddsföreningen i Tjust som berömmer honom för hans arbete med att föra fram mat och dryck som är närproducerad.

- Han gör det väldigt pedagogiskt och når ut med sitt budskap till ett stor antal människor, både lokalt och nationellt, sägs det i motiveringen.

Är du en miljökämpe?
- Det låter så hårt, men jag försöker bry mig om miljön. När man är egenföretagare kan man ju påverka både i hemmet och på jobbet.

Hur väcktes ditt intresse för närproducerad mat?
- Egentligen kan man säga att det började som ett intresse för kvalitet. När jag kom till Västervik 2002 var jag med på en mässa på Norra sjukhusområdet som hette "Det goda livet". Där började jag prata med några lokala matproducenter. Det visade sig att det fanns väldigt många häromkring.

Blir det någon mer kokbok?
- Det skulle vara roligt. Allt kom inte med i den förra.

Västerviks tidning mars 2009, Ulrik Alvarsson ulrik.alvarsson@vt.se

Operakällaren - Nordens första Svanenmärkta stjärnkrog

Under en längre tid har Operakällaren med kökschef Stefano Catenacci i spetsen fokuserat på att arbeta fram ett omfattande och engagerande miljöprogram för verksamheten. Nu får stjärnkrogen ta emot Svanenlicensen, som första svenska – och nordiska – stjärnkrog.

- Vi är väldigt stolta över att ha blivit Svanenmärkta, säger Stefano Catenacci. Att verka för en bättre miljö är en naturlig del av vårt arbete. Med certifieringen kan vi på ett enkelt och tydligt sätt visa våra gäster och andra intressenter hur vi aktivt arbetar med dessa frågor.

För att få Svanenlicens krävs att man arbetar med miljöfrågor ur många olika perspektiv, bland annat ska det finnas ekologisk, rättvisemärkt och närproducerad mat på menyn. Restaurangen ska också arbeta med att minska sin energianvändning, byta ut miljöfarliga kemikalier vid disk och städning, sortera sitt avfall och minska transporterna. Svanenmärkningen är inte permanent, kraven höjs med 3-4 års mellanrum.

Förutom Operakällarens matsal omfattas även Verandan, Operabaren, Bakfickan samt Operakällarens Festvåningar i Svanenmärkningen.

- Det har varit en lärorik process där all personal varit mycket engagerad, berättar Stefano Catenacci. Vi har gjort en total genomlysning av alla led där vi bl.a. sett över hela vår användning av kemikalier, trycksaker och övrigt förbrukningsmaterial på detaljnivå. Svanenmärkningen har gett oss en mycket bra grund för vårt fortsatta miljöarbete.

Om Svanen
Miljömärkningen Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion. Svanen är Nordens officiella miljömärkning. SIS Miljömärkning driver arbetet i Sverige på regeringens uppdrag. SIS Miljömärkning ansvarar också för EU:s officiella miljömärke EU-Blomman.  Verksamheten drivs utan bransch- eller vinstintresse.  Alla Svanenmärkta produkter och våra kriterier finns på www.svanen.nu

Ekoprodukter klarar krisen

Lågkonjunkturen skadar inte försäljningen av ekologiskt och lokalproducerat. Det tror både bönder och bransch.

De senaste åren har intresset för ekologiska livsmedel ökat kraftigt. De stora handelskedjorna har regelbundet redovisat nya rekordsiffror för de ekologiska varorna. Men under hösten började olyckskorparna kraxa. I dåliga ekonomiska tider kommer kunderna att välja bort de dyrare sortimenten, löd logiken.

Sveriges bönder verkar inte tro på den analysen.
Andelen lantbrukare som i ATL:s opinionsundersökning kan tänka sig att odla ekologiskt har ökat med 4 procentenheter från föregående år, till 69 procent.
Hela 74 procent tror att lokalproducerad mat kommer att ha stor eller mycket stor betydelse för svenskt lantbruk i framtiden. Det är en ökning med 10 procent i jämförelse med 2007.

Varken Ica eller Coop har hittills sett någon påverkan på försäljningen av det ekonomiska klimatet. På Coop ökade försäljningen även under förra årets sista månader. Miljöchef Mikael Robertsson tror att tillgången på ekologiska och närproducerade varor kommer att bromsa försäljningen mer än lågkonjunkturen.
- Att det inte finns nog med råvaror har alltid varit den större faktorn. Sara Johansson, ATL

Ekoförsäljningen inom restaurang och storhushåll ökade 40 procent 2008

Hotell, restauranger och Storhushåll sålde ekologiskt för 1,4 miljarder kronor under 2008. Det är en ökning med 40 procent under föregående år. Servera, Menigo och Martin Olsson AB står för nästan hälften av all försäljning inom sektorn. Dessa tre ökade ekoförsäljningen mellan 25 och 62 procent under året.
Av den totala ekologiska livsmedelsförsäljningen i detta segment så säljs hälften till kommuner och landsting dvs. 0,6 miljarder kronor.
- Servera ökar 62 procent på ekologiskt och ekologiskt står nu för 4 procent av vår totala försäljningen, säger Nils Berntsson marknadsdirektör på Servera. EcoWeb, feb 09

Östra Göinge tänker satsa ekologiskt

Att utöka inköpen av ekologiska livsmedel till tio procent skulle kosta kommunen 200 000 kronor. Kostchefen har tagit fram ett förslag som innebär att man byter ut mjölken först.
"Det nationella målet är att 25 procent av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010, så någon typ av mål vore rimligt att sätta upp även för Östra Göinge kommun."

Det skriver kostchefen Lise-Lott Lundin i sitt förslag till kostpolicy för Östra Göinge kommun. Förslaget ska upp i tekniska nämnden den här veckan.

Fortsatt utökning
Förslaget innebär också en fortsatt utökning av de ekologiska inköpen med 20 procent år 2010. Därmed skulle det inte var så långt i från det nationella målet.

Kostnaderna för utökningen till 20 procent ekologiskt är beräknad till 280 000 kronor.
Kostchefen påpekar dock att det handlar om grovt tilltagna siffror. Förslaget innebär att man skulle kunna börja med att byta ut mjölken och äggen. Genom att öka inköpsvolymen hoppas kostchefen att kommunen ska få ett bra pris på varorna.

2009 och 2010
"Samtidigt ska man vara medveten om att den begränsade tillgången av ekologiska produkter inom ganska många områden som exempelvis ägg, skalad potatis, skalade morötter, skuren sallad och annat", påpekar Lise-Lott Lundin som också flaggar för att det är osäkert hur den stegrande kostnaden för livsmedel under året kommer att slå.

För att kostenheten ska kunna gå över till ekologiska inköp måste politikerna skjuta till extra pengar.

Förslaget till kommunens kostpolicy innehåller mål såväl för 2009 och 2010. Bland annat vill kostenheten utöka antalet kunder som kan välja mellan två olika lunchrätter. I dag kan 25 procent av dem har mat från kommunen välja mellan två rätter under 2009 föreslås 63 procent få samma möjlighet.
Marie-Louise Lindell, Kristianstadbladet 28/1-09.

Ekologisk Cider lanseras av Kivik

Nu lanserar Kiviks Musteri sin första KRAV-märkta Ekologiska cider, Kiviks Herrgårdscider ekologisk, på den svenska marknaden.
Den friska äppelsmaken gör att den passar utmärkt som måltids- eller sällskapsdryck. Perfekt för alla som inte vill dricka öl eller vin till maten.
Finns i dagligvaruhandeln. Alkoholhalt 0,3 procent, säljs i 75 centiliters glasflaska.  Kiviks Musteri AB. 2008-10-15 14:08

Premiär för Friggs nya ekologiska premiumserie av te, Eco Chic

Eco Chic-serien är gjord 100 procent ekologiska och naturliga råvaror. Basen är grönt te, rooibos och andra örter blandat med rikliga mängder äkta frukter, bär och kryddor.
Vanilla Rhubarb: Ekologiskt rooiboste med rabarber, jordgubbar och vanilj
Green Chai : Ekologiskt grönt te med apelsinskal, kanel, kardemumma och nejlika
Sweet Citrus: Ekologiskt rooiboste med äpple, apelsin, citrongräs, och ingefära
Lemon Mint: Ekologiskt grönt te med pepparmynta, citronskal och citrongräs
Minty Liquorice: Ekologiskt örtte med lindblommor, lakritsrot, pepparmynta och eukalyptus
Berry Rosehip: Ekologiskt örtte med hibiskus, nypon och svarta vinbär och blåbär. Friggs AB

Ekologisk mat lockar Varberg

Varbergs kommunledning går med på att undersöka om kommunen kan köpa in mer ekologisk mat till sina storkök.
Det är två miljöpartister som vill att Varberg ska snegla på en privat företagare, som levererar ekologiska livsmedel till skolor i Stockholmsområdet lika billigt eller billigare än traditionell mat.
Kommunens tjänstemän menar att Varberg redan arbetar ungefär på samma sätt men politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott vill ändå bifalla motionen.
Det betyder alltså att de kommer att ta reda på vad man kan lära av den ekologiska matleverantören i Stockholm. SR

Mönsterås fick en topplacering

Nästan 14 procent av skolmaten utgörs av ekologiska livsmedel
Nästan 14 procent av skolmaten i Mönsterås kommun utgörs av ekologiska livsmedel. Den siffran ger en plats i toppen på listan över ekologisk mat i landets kommuner och landsting.
- Vi har många kokerskor som är intresserade av frågan och som jobbar för att öka andelen ekologiska varor på våra skolor och förskolor, säger Maria Pedersen, tillförordnad kostchef.
- Redan från början låg också kommunen bra till genom att tidigt ta beslut om att prioritera den ekologiska maten i upphandlingen av livsmedel.

Enligt den lista som Ekocentrum tagit fram ligger Mönsterås kommun på 22 plats med sina 13.8 procent. Högst upp ligger Lärjedalen i Göteborg som har hela 21.1 procent ekologisk mat bland sina livsmedel.
- Fast egentligen borde vi klättrat en bit till upp på stegen för vi har missat att ta med den miljömärkta fisken som vi köper in, berättar Maria Pedersen.
- Den utgör en ganska stor del av inköpen.
Maria Pedersen har ett starkt intresse för ekologisk mat och hon tror att engagemanget smittat av sig och präglat flera av kommunens kök.
- Våra kokerskor anstränger sig för att hitta ekologiska alternativ inom de budgetramar som de har, säger Maria Pedersen.
Bland de 22 livsmedel som är ekologiska finns till exempel all mjölk, pannkakorna, osten, flera köttprodukter, grönsaker, buljong och knäckebröd.
9 kronor per portion
Skolmaten i Mönsterås kommun var också uppe på dagordningen när barn- och utbildningsnämnden hade sitt senaste sammanträde.
- Måltidspersonalen har märkt en direkt respons efter att programmet Matakuten sändes på tv. Intresset för skolmaten just nu är stort, menar nämndens ordförande Patric Pettersson, c.
Hur mycket maten får kosta per elev har varit en central fråga i debatten och där ligger Mönsterås kommun både över riksgenomsnittet och länsgenomsnittet. 9 kronor och 20 öre per portion är kostnaden för alla skolelever mellan 11 och 14 år. För de yngre är prislappen lite lägre och för de äldre lite högre.
- Det handlar om hur stora portioner barnen äter och ju äldre de är desto mer mat går det naturligtvis åt, menar Patric Pettersson.
Siffran kan jämföras med de kommuner som ligger sämst till i länet, där satsas endast 5 kronor och 50 öre per portion.

Halvfabrikat
- Det som gjorde mig glatt förvånad var att varje måltid täcker 30 procent av barnens dagsbehov av näring, fortsätter Patric Pettersson.
- Det gäller alla dagar även om det serveras soppa eller annan lättare mat. Fast det bygger på att eleverna tar av allt det som serveras, till exempel att de äter grönsakerna och dricker mjölken.
Vad det gäller andelen halvfabrikat i maten så är det mesta av skolmaten lagat från grunden. Men det finns rätter som bygger på halvfabrikat. I snitt är det en rätt i veckan som tillagas av halvfabrikat, till exempel köttbullarna och många av fiskrätterna. Åsa cederbom, Östran

Årets Ekokrog 2009: Pontus!

Pontus! i Stockholm har utsetts till Årets Ekokrog av EkoMatCentrum och White Guide.
Priset delades ut på White Guide Galan, restaurangernas egen Oscarsgala på
Vinterträdgården, Grand Hotel den 9 mars.

Daniel Rems (kökschef), Pontus Fritjof (krögare, vd),  Andreas Hedlund (kökschef Pontus group)
Fotograf: Claes Löfgren

Utmärkelsen Årets Ekokrog 2009 tilldelas restaurang Pontus! i Stockholm med motiveringen:
”För en målmedveten satsning på ekologiska och närproducerade råvaror av hög kvalitet med
imponerande kontroll i både kök och matsal. Trots sitt trendsättande har de långsiktiga
ambitioner för en uthållig gastronomi med tanke på såväl den egna verksamheten som djur och
natur.”
– Det är roligt att få tilldela Pontus! denna utmärkelse. Ett målmedvetet miljöarbete med stor
vikt vid ekologisk mat på en krog med plats för så många gäster förtjänar uppmärksamhet, säger
Carin Enfors, EkoMatCentrum, om årets vinnare.
Utmärkelsen ”Årets Ekokrog” delas nu ut för fjärde gången.

– Det är glädjande att se det intresse för ekologiskt och för lokalproducerat som har växt fram i
restaurangbranschen sedan utmärkelsen installerades 2006. Det har blivit allt knivigare att utse
en vinnare eftersom så många har blivit så bra, fortsätter Carin Enfors. Med det ökade intresset
har också kunskapen om ekologiskt ökat i bredare krogkretsar.

Fler restauranger arbetar medvetet med ekologisk mat och dryck. Dessa krogar utmärks i White
Guide med en eko-symbol. White Guide och EkoMatCentrum - Informationscentrum för Ekologiska Produkter, samarbetar för att lyfta fram restauranger som arbetar med kvalitetsråvaror framställda på ett ekologiskt och hållbart sätt. Med utmärkelsen Årets Ekokrog premieras en restaurang där ekologiska råvaror utgör en av grundpelarna i ett ambitiöst gastronomiskt arbete. Detta är något som bidrar till en hållbar utveckling på restaurangscenen – och i förlängningen för oss alla. Förutom ekologiskt ingår närproducerat och gastronomisk nivå i bedömningskriterierna.
Fler restauranger, caféer och cateringföretag med hög andel ekologiskt finns på www.ekokrogar.se

EkoMatCentrum – Informationscentrum för ekologiska produkter – skapar intresse för ekologiska
produkter och medverkar till hållbara produktionsmetoder.
Ekologiska livsmedel produceras med god djuromsorg, utan bekämpningsmedel, handelsgödsel och onaturliga tillsatser. GMO – genmodifiering – är inte tillåten.
För mer information kontakta:
Carin Enfors, EkoMatCentrum, tel 08-582 444 24, 070-536 26 15
carin@ekocentrum.info; www.ekomatcentrum.se

Fira hundra år med Naturskyddsföreningen - låt maten klimatbanta!

I år fyller vi hundra år. Den bästa födelsedagsmaten är för oss att landets alla skolor tillsammans lagar mer klimatsmart mat. Detta behöver varken vara svårt eller dyrt. I den medföljande receptsamlingen presenterar vi fem goda och klimatsmarta recept.

Använd eller få inspiration av våra klimatsmarta recept under en vecka i höst, gärna under Miljövänliga veckan v. 40. Recepten är givetvis både närings-beräknade enligt Livsmedelsverkets rekommendationer och klimat- och miljöanpassade.

Under Miljövänliga veckan kommer medlemmar från Naturskyddsföreningen arbeta för att minska matens klimatpåverkan på olika sätt. Därför kan den lokala Naturskyddsföreningskretsen eventuellt kontakta dig för att se hur kommunen arbetar för att förändra.

• Vill du själv ta kontakt med den lokala kretsen för att skapa ett samarbete så hittar du kontaktuppgifterna här: www.naturskyddsforeningen.se/lokalt

• Vill du veta mer om hur maten påverkar klimatet är du välkommen till vår hemsida: www.naturskyddsforeningen.se/ekologisktjordbruk

• Ytterligare kunskap kan ni hämta hos EkoMatCentrum som erbjuder utbildningar och inspiration om klimatsmart och ekologiskt mat: www.ekomatcentrum.se

Hoppas recepten kommer att inspirera till god mat och goda samtal!

Emelie Hansson               

mat- och jordbrukshandläggare

KRAV behöver inget tilläggsmärke för klimatfrågor

Räcker maten om alla odlar ekologiskt?

De senaste veckorna har det pågått en intensiv mediadebatt om ekologiskt lantbruk startad av Marit Paulsens bok "Lurad av laxen". Ekologisk produktion ger bara halva skörden och kan inte försörja världen, skriver hon. Ekomat är en lyx för "rika, vita människor som har betalningsvilja och betalningsförmåga".
   Medialt spännande med många tvärsäkra påståenden, och boken är säkert avgörande för om Marit ska lyckas göra comeback som EU-parlamentariker i det stundande valet. Däremot är det sämre beställt med faktakoll och referenser.
Här kommer några länkar till vidare läsning av olika slag för den som vill veta varför ekologiskt lantbruk - tvärtemot vad Marit Paulsen säger - betyder större livsmedelssäkerhet för de allra flesta människor i världen.
 
Ekologiska Lantbrukarnas ordförande Elin Rydström i ATL 24 april:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=53023
(Vi återkommer också på debattplats i Land Lantbruk den här veckan och i Jordbruksaktuellt nästa vecka.)

Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg i SvD 21 april:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2769853.svd

Räcker maten om hela världen odlar ekologiskt? Artikel i Ekologiskt lantbruk
5/2008:
http://www.ekolantbruk.se/tidningen/artiklar/pdf/2008/508matforalla.pdf

Fyra forskare på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU:
http://www.cul.slu.se/nyheter/index.asp#ekoworld

Naturskyddsföreningen, diverse bl a en intressant dokumentation från ett projekt i Etiopien: http://tinyurl.com/dknmep

Veckans Ekolantbruk, maj 2009

Svårt nå regeringens mål

Regeringen vill att en fjärdedel av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast år 2010. Men med stigande matpriser kan det målet bli svårt att nå.
På Ekocentrum i Sigtuna följer man inköpen av ekologiska varor inom offentlig sektor. Den senaste sammanfattningen, för år 2006, visade att ungefär 6 procent av all mat som köptes in var ekologisk.
- Det var en ökning jämfört med tidigare år. Förra årets siffror ska vara klara nu i oktober och vi hoppas att det ökat lite till, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekocentrum.

Men när livsmedelspriserna nu går upp finns risk för att den ekologiska maten ersätts med billigare alternativ framöver.
- Ja, det finns tendenser till att man nu skippar det ekologiska för att det blir för dyrt. En del kommuner försöker rädda budget genom att sluta köpa ekologiskt, säger Eva Fröman.

Organisationen Krav ser dock inte att andelen ekologisk mat har minskat ännu. Men det kan vara på gång.
- Den ekologiska maten ökar de facto fortfarande. Däremot ser vi nu att en del storkök gått ut i lokalpress runt om i landet och sagt att det kan bli problem att hålla andelen ekologisk mat på samma nivå framöver, säger Lena Strömberg, vd för Krav.

På Ekocentrum tror man att det kommer att bli svårt att nå regeringens mål till år 2010. Delvis beror det på att det inte produceras tillräckligt med ekologisk mat i landet men också på bromsad efterfrågan om priserna fortsätter att gå upp.
- Det kan ta lite längre tid om matpriserna går upp. Men jag vill inte tro att man slutar tänka ekologiskt bara för att maten blir dyrare. Om utvecklingen rullar på och vi får igång de svenska producenterna borde vi ändå kunna nå målet före 2020 i alla fall, säger Eva Fröman.
Karolina Vikingsson, Göteborgs Posten    

Viktor Westerlind från Fredsgatan 12 i Stockholm är Årets Kock 2009, svensk mästare i professionell matlagning. Det står klart efter finalen, som avgjordes i Lisebergshallen i Göteborg på torsdagen. Silvret gick till Christofer Ekman, även han från Fredsgatan 12 och bronset till Alexander Sjögren från Vendel Ales Stenar i Kåseberga i Skåne.
Juryns motivering om vinnaren Viktor Westerlind:
"Perfekt helt enkelt! Med egen stil, elegant fräschör och väl tillagade råvaror har juryn enats om en vinnare som skapar naturlig mat med teknisk finess."
De sex finalisterna hade fem timmar på sig för torsdagens två tävlingsuppgifter. Den första uppgiften var en hemlig råvarukorg, vars innehåll de fick reda på först 45 minuter innan start. Under denna tid skulle de skapa ett personligt recept på en modern, elegant rätt. Råvarukorgen innehöll bland annat en kotlettrad av gårdsgris, pepparrot, potatis, lök, vitlök, rödbetor, brysselkål, päron, fänkål, shitakesvamp, olika örter, torkade aprikoser, cocobönor, olika oljor och vinägersorter samt mejeriprodukter i form av ekologisk grädde, smör, créme fraiche, gräddfil och hårdost. Av detta skapade Viktor följande recept:
"Timjanstekt kotlettrad med choucroute på fänkål och purjolök, lökcrème, rostad lök, aprikoskompott och vinägersky".
Den andra tävlingsuppgiften fick de finalisterna förbereda. Det skulle vara en modern restaurangrätt på temat "Naturlighet möter teknik". Rätten skulle vara en huvudrätt på sej, blåmusslor och räräkor med minst en ekologisk mejeriprodukt förutom ekologiskt smör. Viktor Westerlind valde att göra:
"Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta fylld med musslor samt svensk choucroute på fänkål. Serveras med räkpotatis och lågtempererad råräka, ängamatsgrönsaker samt fänkålsvelouté".
Viktor Westerlind är 25 år, uppvuxen på Södermalm i Stockholm och jobbar på restaurangen Fredsgatan 12 i Stockholm. Han har aldrig tidigare tävlat i Årets Kock. Viktor hämtar ofta inspiration till sin matlagning från landet och tidigare generationer:
- Jag har lärt mig mycket av tanterna på lantstället i Småland. De lagar mat av det som finns på tomten och det blir hur bra som helst. Farmor och farfar var också stora inspirationskällor. Farfar hade bikupor och sparrisland och farmor kunde fylla ett garage med burkar med sina egna inläggningar"
Viktor Westerlind är nu officiell svensk mästare i professionell matlagning. Han får Gastronomiska Akademiens mejerimedalj i guld, erövrar titeln Årets Kock och har möjlighet att bli medlem i Föreningen Årets Kock. Silvret i Årets Kock 2009 gick till Viktors kollega på Fredsgatan 12, Christofer Ekman och bronset till Alexander Sjögren, Vendel Ales Stenar, Kåseberga. Övriga finalister delar på fjärdeplatsen. Årets Kock 2009-02-06