Ekomat 2009

Lunds kommun och Uppsala läns landsting toppar Ekomatsligan 2009

Bägge har rapporterat en ekologisk andel på 25,1 % och är därmed bäst i Sverige på ekologisk
mat. Det visar EkoMatCentrums årliga sammanställning av de kommunerna och landstingen
som är bäst på inköp av ekologiskt.

Vi frågar de bägge ”vinnarna” Jan Wikström, projektledare på Uppsala läns landsting och Gertrud
Sonesson, kostchef i Lund, drygt 25 procent ekologiska råvaror i inköp - hur gör ni?
- Vi har jobbat strategiskt under ett antal år med att köpa in ekologiska livsmedel. I grunden finns ett
politiskt mål som togs 2006, 33 % ekologiskt till 2010. Med stöd av 1,5 miljoner extra årligen i budget
har man kunnat fasa in ekologiska produkter såsom kaffe, frukt och grönsaker, säger Jan Wikström.
- I Lund är det ett rejält teamwork som lett till 25 % ekologiskt, säger Gertrude Sonesson. Ett tydligt
och starkt politiskt initiativ, ”Lundaeko togs” 2006. Det innefattar alla verksamheter i kommunen och
lyder, 40 % ekologiska inköp 2012. Stöttor på vägen har varit diplom och premier. Bäst har
omsorgsförvaltningen lyckats, från 1,6 % till 27 % ekologiskt på tre år. Inga extra pengar har avsatts,
allt har skett inom befintlig budget och det har sporrat alla till att hitta nya lösningar.
Det är 29 kommuner, landsting och stadsdelar som har klassat in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en
ekologisk inköpsandel på minst femton procent. Lunds kommun och Uppsala läns landsting koras
tillsammans till ”Vinnare av Ekomatsligan 2009” med 25,1 procent ekologiska inköp vardera.
På andra plats ligger Åre med 23,7 procent, på tredje plats med 23,5 procent ekologiskt ligger Malmö
stad. Uppsala landsting och Lunds kommun har länge legat och nosat på toppen av Ekomatsligan men
inte riktigt nått ända fram förrän nu.
- Det är ingen tillfällighet att Lund och Uppsala läns landsting tillsammans med 27 andra kommuner
och landsting nått minst 15 % ekologiskt. Strategiska politiska beslut, långsiktigt arbete med
upphandlingen, val av ekologiska produkter, ändrade recept och menyer, utbildning, information och
uppmuntran och inte minst en handfull eldsjälar är viktiga ingredienser för att lyckas med
ekosatsningar och nå höga ekomål i offentlig sektor, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.
Studien, som ligger till grund för Ekomatsligan har gjorts av EkoMatCentrum – Informationscentrum
för Ekologiska Produkter i samarbete med Miljöresurs Linné i Växjö och Ekologiskt
Marknadscentrum i Malmö, visar att den ekologiska inköpsandelen ligger på 9,3 procent i den
offentliga sektorn. Det är en 21-procentig ökning av andelen ekologiska livsmedel i kommuner och
landsting mellan 2007 och 2008. En kommun och ett landsting har nått regeringens mål: ”25 %
ekologiskt i offentlig verksamhet till 2010” och fler kommer att nå målsnöret innan 2010 är till ända.

Ladda ned Ekomatsligan 2009 som PDF

Ekomatsligan 2009, budgetår 2008
EKOMATSLIGAN är kommuner, stadsdelar och landsting i Sverige som redovisat en hög andel inköpta ekologiska producerade livsmedel. Siffrorna i tabellen gäller (%) ekologiskt livsmedelsinköp av totalt livsmedelsinköp i SEK. Tabellen baseras på uppgifter hämtade från EkoMatCentrums ”Enkätundersökning över intresset för ekologiska livsmedel i offentliga storhushåll, 2009”. Alla siffror är från 2008.

Andel inköp ekologiskt i %
av totalt livsmedelsinköp (SEK)

Goda och nyttiga ekologiska recept i Ekomatsedeln

I flera år har Birgitta Lundén gjort recept till www.ekomatsedeln.se. I dagsläget finns 500 S.M.A.R.T.A. och ekologiska recept för personalrestaurang, äldreomsorg, skola och förskola. Birgitta har lagt sin själ i att ta fram användbara goda och lite annorlunda recept som dessutom är näringsberäknade enligt nationella riktlinjer och S.M.A.R.T.-anpassade enligt Tillämpad Näringsläras modell för S.M.A.R.T.

Många av rätterna har fantasifulla och aptitretande namn så som Havslasagne (urgott), Tricolorsallad, African Hamburger och Kokoswok. Alla recept är testade och provlagade i stor och liten skala. Drygt tjugo storhushåll över hela landet hjälper till att provlaga alla rätter, en ovärderlig insats som kvalitetssäkrar recepten i Ekomatsedeln. Matgästerna har också fått fylla i formulär och tycka till om Birgittas recept. Enkäterna visar att matgästerna överlag är mycket nöjda med Birgittas rätter.

www.ekomatsedeln.se är en prenumerationstjänst. För 3 500:-/år kan du bli prenumerant och få tillgång till 400 ekologiskt, klimatanpassade recept anpassade för olika målgrupper. I näringsberäkna kan du göra egna näringsberäkningar av dina recept. Checka av och jämföra med SLVs rekommendationer och dessutom få tips om närings- och miljöstatus i varje enskilt recept. besök gärna hemsidan. de grå flikarna är fria sidor som du kan besöka utan att vara prenumerant. Där finns massor av information och länkar för dig som vill veta mer om ekologiskt. det finns också instruktionsfilmer som visar ekomatsedelns alla tjänster.

Informations- och prislista att ladda ned som PDF

_____________________________________________

Nationell Aktörssamverkan för offentlig sektor 6 december 2007
Dokumentation som PDF

Ett hundratal representanter fr ån livsmedelsbranschen diskuterade ekologisk mat och upphandling i kommuner och landsting.
Arrangörer var Ekocentrum tillsammans med Ekologiskt marknadscentrum och Ekologiskt Forum. Mötet hölls på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm.

Intresset för dagen var så stort att alla intresserade tyvärr inte kunde tas emot.

Inledning av Ann-Helen Meyer von Bremen:
• 30 % ökning är prognosen för den ekologiska marknaden 2007. ”Nu har företagen vaknat. Eko är inte längre en besynnerlig nischvara.”
• I kristallkulan för 2008: Underskott på kött och mjölk, högre priser, import – men brist inte bara i Sverige… ”Eko är en marknad under utveckling. Mer pressade priser, färre producenter.”
• Mervärden: miljö, hälsa, djuromsorg. ”Var rädd om dem!”
• Trendbärare nästa år är klimat, hälsa. SIK-undersökning: ekologiska livsmedel bättre för klimatet. Tydligt för vegetabilier. För animalier mindre eller inga skillnader, men kunskapsbrist råder.  Det som är bra för klimatet är positivt även för andra miljökvalitetsmål. Hälsa: Eko har vissa näringsmässiga fördelar. Hur inverkar det på vår hälsa? Forskning pågår.

Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist, t.v. , Sara Jervfors, kostchef i Södertälje kommun, ovan t.h., Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet, t.h.

Miljöstyrningsrådet
presenterade sitt verktyg för miljöanpassad upphandling
• Miljöanpassad upphandling för både eko och konventionellt
• För att uppfylla Sveriges miljömål och internationella överenskommelser rekommenderas i första hand ekologiskt. Om brist: konventionellt producerat med tydliga krav på miljöhänsyn, djurskydd och livsmedelssäkerhet.

Södertälje kommun, Sara Jervfors
• Mål: 50 % ekologiskt 2010!
• Arbetsmetod: förankring, kompetensutveckling, livsmedelsupphandling, köken har ”fria händer” inom avtalet, KRAV-certifiering av de stora köken, studiebesök för kökspersonal, nätverk= träffa andra, central styrning av vissa produkter, morötter: t ex tävling med pris till bästa kök.

Medirest
visade att entreprenörer kan klara eko: de lagar maten i Ludvika kommun, ligger på 5:e plats i Ekomatligan, 5%.
• Hur få in mindre leverantörer, lokala producenter? Förslag: kluster av producenter för att räcka till för marknaden, viktigt att utbilda producenterna.  Delade anbud. Upphandla produktgrupper i stället för allt på en gång. För höga administrativa krav i förfrågningsunderlagen.
I diskussionerna framkom att var brist på ekologiska huvudkomponenter ”mitt på tallriken” dvs kött, fisk…

Rheum-gruppen
Ett kluster presenterades, Rheumgruppen som bl a levererar nötfärs till Trosa kommun.
• Samverkansträffar och planeringsmöten om leveranssäkerhet, hur skriva anbud, utveckla logistiken. Resultat: planerad kvantitet nötfärs 500 kg, nu 1,5 ton. Har resulterat i leveranser till Flens och Katrineholms kommuner och till restaurangskolan i Nyköping: sammanlagt 2,5 ton.

Vad händer i företagen?
Genomgång av Kerstin Andersson, Ekologiskt marknadscentrum
• Många nya produkter. viss skepsis hos företag som har varit med länge.
• Mejerierna söker producenter. Hittills för liten produktion för att göra nischprodukter med mervärden.
• Kött: efterfrågan större än tillgången. Svårt med avsättning av de finare detaljerna. Fler krogar behövs på kundlistan!
• Frukt och grönt: de stora producenterna växer, stor efterfrågan.
• Förädlingsföretagen: flera stora är nu intresserade, t ex Unilever som säger att Sverige är den snabbast växande marknaden där den offentliga sektorn drar.
• Grossister: Menigo upplever brist på produkter. Serveras inköpsdir Nils Berntsson sa sig inte ha någon brist men fick mothugg från deltagarna som berättade om kontinuerliga restnoteringar och konventionellt som utbytesvara.

Ekologiska lantbrukarna
gav sin syn på hur produktionen ska kunna öka:
• Attraktiva priser (var går smärtgränsen för prishöjningar i offentlig sektor?), planering och samarbete med leverantörer och grossister, flexibilitet (att kunna ändra inköp vid brist av viss produkt)

I gruppernas diskussioner under workshopen kom bland annat dessa synpunkter:
• Grossistönskan: att kunderna frågar tydligare i anbuden, t ex enbart ekologiska produkter, alltså inte komplettera med ett ekologiskt alternativ till det konventionella.
• Viktigt att producenterna får klart för sig att eko inte är en tillfällig fluga utan stark trend även på sikt.
• Att alla kan komma överens om att satsa på vissa produkter? En mycket stark signal till producenter.
• SLV har en viktig roll – deras uppdrag omfattar mer än livsmedelssäkerhet.
• Argument till ointresserade kommuner: det gynnar näringslivet, koppla till lokal ekoproduktion…
• LOU: kunskapsbrist och feghet hos inköpare  och upphandlare – mer info, d v s resurser till Miljöstyrningsrådet.

Framgångsfaktorer
Workshopen som avslutade dagen, kom fram till några viktiga faktorer för hur man lyckas bra med ekologiakt i den offentliga sektorn:
• Viljan hos politiker, politiska beslut, kostpolicy.
• Info till högsta ledningen om resultat, mål och uppföljning.
• Diskutera/informera om volymer, info till producenter, grossister.

Carin Enfors

Utfrågade marknadsaktörer är fr väsnter: Mikael Bengtsson, Menigo, Andeers Magnusson, Milko, Jörgen Steen, Ewerfresh och Nils Gunnar Johansson, Scan AB

Nils Berntsson, Servera, Mette Jörstad från Tyresö kommun, Kristina Sjöholm, Kungälvs sjukhus och Gunvor G Eriksson, mp redogjorde för diskussionerna i workshopen.

Inga krav på ekomat i nya avtal
Staten har upphandlat måltidsavtal värda över en halv miljard kronor. Men trots regeringens ekologiska mål från ifjol ställs det inga krav på en ökad andel ekologiska livsmedel i de nya avtalen.  ”Vi ställer höga kvalitetskrav, men vi har ingen direkt uttalad nivå på ekologisk mat. Om det skulle komma en sån policy inom Försvarsmakten får man sätta det på en aktivitetslista,” säger Anita Janzon, projektledare för entreprenadprojektet.

I dag finns gällande ramavtal med grossistföretaget Servera för djupfryst, kött och chark och koloniala varor samt med Arla och Milko som levererar mejerivaror. Avtalen löper generellt på tre år och är sammanlagt värda över en halv miljard kronor.
”Vi följer direktiv med ursprung från regeringsnivå. Vi har inte fått några nya direktiv om att ställa krav på mer ekologiska livsmedel. Vi försöker ändå ta med ekologiska produkter i avtalen eftersom vi själva tycker att det är viktigt,” säger Marie Seelig vid Förplägnadsenheten i Karlskrona.
 Göteborgs-Posten

Magnus Ljung, Sveriges Lantbruksuniversitet och Eva Fröman lotsade deltagarna genom dagen med den äran.

Föredragen som PDF finnes nedan:

____________________________________________________________________________________

Nationell aktörsamverkan 2006

I oktober arrangerade vi en nationell aktörssamverkan i samarbete med Ekologiskt Forum. Det ingick i aktionsplansarbetet för de nya ekologiska målen. Hela dokumentationen finns i PDF-format på och kan även beställas från Ekocentrum . Kommunekäten kan laddas ned som PDF

Bent Egberg Mikkelsen, lektor vid Köpenhamns universitet, inledde med en överblick av 15 års erfarenhet av ekologisk mat i storhushåll. Han sade att mål ger en nationell politisk kurs, och den är viktig, men arbetet bygger ändå på något existerande och stärks av lokalpolitiska krafter. Det viktigaste för utvecklingen av ekomaten i storköken menade Egberg Mikkelsen är kommunernas beslut med goda exempel som grund. Ett sådant är KÖSS, Köpenhamns skolmat, som har en ambitiös plan för hälsosam mat och ett volymmål om 75 % ekologiskt 2008. Ett annat stort projekt är Dogma Storhushåll. Det är ett projekt som omfattar 1500 institutioner där äldreomsorg och dagis ingår. Skälet till att Köpenhamns kommun gör detta är att skydda försörjningen av rent vatten i Köpenhamn, inte för att det är en centralt uttryckt politisk vilja, vilket är intressant.  

Bent Egberg Mikkelsen betonade också att resultatet handlar om mycket mer än ekologi. Arbetet ger många positiva spin-off-effekter. Exempelvis gör merpriset på produkterna att man måste omdesigna menyn. Andra effekter är organisationsutveckling och kompetenshöjning, de involverade har lärt sig arbeta i projekt för att förändra och utveckla kostpolitiken och att samarbeta med leverantörer. Arbetet har också lett till en diskussion i storköken om ’ekologisering’ kontra ’macdonaldisering’. 

Eva Fröman, Ekocentrum, återknöt till de hinder för ökad ekologisk konsumtion som identifierades vid Ekocentrums aktörssamverkansmöte 2004. Många av förslagen till lösningar har realiserats, t ex ett nationellt konsumtionsmål, rådgivning för miljöanpassad upphandling och olika metoder för att möta prisdiskussionen, Internetverktyget ’Ekomatsedeln’ är ett sätt att göra recepten smartare och bättre för både miljö och plånbok (se sid xx). Den offentliga konsumtionen av ekologiskt har ökat från 2,5 procent 2003 till 4,1 procent 2005 (se sid yy). Jämfört med 2004 menar Ekocentrum att de viktigaste hindren som finns idag för att nå 25 %-målet är priset på ekologiskt, bristen på produkter, de låga portionsbudgetarna och bristen på kunskap och motivation. Deltagarna lade till bristen på uppföljning som ett ytterligare hinder.  

Inger Källander från Ekologiska Lantbrukarna gjorde en översikt över nuläget för ekoproduktionen i Sverige. Cirka 20 % av arealen odlas ekologiskt 2006, ekologisk produktion visar upp ett starkt företagande med mycket idéer och skaparkraft som ger en positiv landsbygdsutveckling. Nationella mål och aktionsplaner har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen i Sverige. I maj 2006 meddelade regeringen det nationella målet 20 % certifierad produktion och 25 % ekologisk konsumtion i offentlig sektor år 2010 och arbetet med Aktionsplan 2010 är påbörjat. Andra större satsningar som pågår eller ligger i startgroparna är en EU-finansierad kampanj som heter ”Kör ekologiskt – ett gastronomiskt vägval”, ekokampanjen ”Mer ekologisk mat”, konsumentverkets arbete med att ta fram en strategi för ekologisk privatkonsumtion, en ekoköttkampanj samt Kocklandslagets projekt med att ta fram ekologiska recept för storhushåll. Aktörssamverkan är i alla delar avgörande för att vi ska nå målen.  

Nils Berntsson från Servera, vill verka för och bidra till 25 %-målet. Affärsidén är att erbjuda alla som lagar mat utanför hemmet ett komplett sortiment av varor, och ekologiska produkter är då en naturlig del av Serveras långsiktiga miljö och kvalitetsarbete. Att satsa på ekologiskt känns rätt med ett ökande intresse. Bara mellan 2004-2005 ökade det ekologiska köttet med 94 % och grönsaker med 77 %. Begränsad tillgång och små volymer är fortfarande ett problem – koncentrera anbuden till färre produkter!

Ett av flera exempel på Serveras engagemang är ett ekoköttprojekt i Norrland, ett samarbete mellan Norrbottensgården, Servera R&S och Ekologiska Lantbrukarna, där Servera har kommittat sig för volymer och där KRAV-slakten vid Norrbottensgården efter att ha varit hotad kunde återupptas som ett privat KRAV-slakteri och -styckeri.

Syftet är att säkerställa tillgången av ekologiska produkter vid en ökad efterfrågan. 

Robert Stierngranat från ICA Meny beskrev hur det bubblar mer i ICA Menys led nu i de här frågorna. Det ICA Meny gjort hittills relaterar till framför allt två miljömål: Antalet produkter ska öka med 8 % och försäljningen ska öka med 15 % varje år mot föregående år. Och återigen, efterfrågan styr och bestämmer farten, och ICA Meny och industrin kan vara katalysatorn. 

Wiveca P. Almgren, Magnihill, menade att vi kan nå målen, men vi måste göra det tillsammans. Hela kedjan med odlare och industri, grossist och storhushåll måste planera enligt efterfrågan och ta ansvar för den gemensamt.

På gården Magnihill står det ekologiska för 17 % av totala omsättningen (produkterna kommer uteslutande från kontraktsodlingar). Det betyder 1000 ton KRAV-produkter fördelade på 40 olika artiklar. För storhushållen har Magnihill kommit långt och hittat många produkter. Självklart går det att öka andelen ekologiskt. Men för att nå målen handlar det om planering och kontrakt. Det viktigaste är att veta vilka produkter och kvantiteter inköparna önskar. En odlare idag odlar inte på spekulation utan behöver garantier och Magnihill behöver kontrakt med uppköparna för att kunna gå tillbaka till odlarna. Ansvar är en annan mycket viktig fråga. Om det är 100 ton ärtor som beställs måste också 100 ton ärtor köpas. Magnihill vill, och vågar chansa, men kan inte stå för hela risken själv. Det måste kedjan göra tillsammans och det är viktigt att hitta former för det. Kontinuiteten är viktig för att våga satsa. Från ett beslut till att produkten finns på marknaden tar det minst ett år. Planeringen måste göras i höst för att komma vidare nästa år. 

Birgitta Mårtensson Asterland, Malmö skolrestauranger, berättade om ’Djupadalsskolan – projektet mot ett 100 % ekologiskt kök’. Målet är 100 % ekologisk mat 2007 och nu i september har man nått ca 71 %. Det nationella målet har därför ingen speciell betydelse för hur man kommer att jobba framöver, men det kommer att hjälpa Malmö ändå genom att det blir fler varor och bättre priser.

Kostnaden per portion har varit 6 kr. Projektet har också medfört ökade merkostnader för personal med 2,5 tim/dag, bl a på grund av många studiebesök. Nytt kök med hög hyra och vissa maskininköp har också belastat projektet. Inga extra medel har dock skjutits till. 

Att Malmö Skolrestauranger inte nått 100 % ännu förklarades bl a med att eleverna måste vänjas successivt. Det är också ett hinder är att det ibland inte finns livsmedel på marknaden eller att de som finns inte kan levereras. Men målet står klart: 100 % ekologisk mat på alla Malmöskolornas bord år 2012! 

Jan Wikström från Uppsala läns landsting berättade att landstinget som har 11 400 anställda, har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001 och EMAS.  Enligt detta är landstingets mål för livsmedel att ekologiskt producerade livsmedel ska vara 33 % år 2010 och att livsmedel producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden ska vara 5 %. Samtliga politiska partier har stått bakom en extra finansiering för att klara merkostnaderna. 

Jan Pettersson från Arla Foods, uttryckte en viss oro över att de närmaste åren kunna svara upp till den ökade efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter. Av Arlas produktion är cirka 10 % ekologisk. 10 miljoner kg ekomjölk disponeras av offentlig upphandling. Flera kommuner ligger redan högt: Ale kommun har 90 % och Göteborg närmare 80 %. ”Det är enorma volymer mjölk som går ut, så ser verkligheten ut”, sade Jan Pettersson. Skulle man leka med tanken att alla kommuner har 25 % ekologisk mjölk hade Arla klarat att leverera till alla, men eftersom en del kommuner börjat tidigt och nått framgång med just mejeriprodukter är det nu problem med tillgången. Det tar minst 2 år för en mjölkgård att ställa om till ekologisk produktion. Arla tittar nu på hur nya ekoproducenter kan rekryteras. Konkreta åtgärder är att tillägget har höjts och att ekotillägg betalas till medlemmarna under de sex månadernas karenstid. Prognosen är 15 % ökning inom två år, men risken/möjligheten finns också att fler kommuner börjar. Då räcker det inte.  

Om kommunerna kommer in med ”skall”-krav blir det komplicerat för sådana krav måste man kunna uppfylla och det kan bli marigt. Arla skulle hellre se det uttryckt som ”i möjligaste mån” eller dylikt. Hade råvarusituationen varit bättre hade Arla självklart också haft fler produktalternativ. Men Arla ser en ljusning inom några år. 

Slutdiskussion tog upp framför allt tre flaskhalsar: att kunderna inte köper det de efterfrågar, tillgången på ekologiska varor och det högre priset.  

Lösningen på problemet med upphandlingen handlar om att vara avtalstrogen. När kommunen handlar upp både ekologiskt och konventionellt av samma vara tittar köken ofta på det som är billigast. Det håller på att bli bättre i och med en tydligare politisk styrning. Arlas representant påpekade att företaget inte tar fram produkter om köken inte vill ha dem. En annan synpunkt var att man inte bara ska fråga efter nya produkter utan köpa det som finns, en ökad efterfrågan ger ökad tillgång. Det gäller också att ”städa framför egen dörr” och koppla de upphandlade varorna till de kostpolitiska och miljöpolitiska besluten man tagit. 

Nu måste det också komma till fler producenter. Vad kan få lantbrukare att lägga om och producera enligt den ökande efterfrågan? 

Är man beredd att betala mer då? Maten får ju inte kosta mer. Ett par exempel refererades: Kalmar har bestämt att köpa mer ekologiskt och har sett till att det finns mer pengar, en halv miljon per år i tre år. Man hoppas att genom säsongsanpassning av produkterna inte behöva lägga ut så mycket mer. I Stockholm stad har man gått utbildningar, lärt sig, tänkt till och ändrat menyerna. Där har man nu en lägre matkostnad per barn när de serveras ekologiskt. Diskussionen handlade också om vad man får för pengarna. ”Vi är beredda att betala mycket för skräpmat men inte för kvalitet”. Måste tänka annorlunda, inte bara jämföra med konventionellt odlade varor. Frågan är i stället: hur mycket är vi beredda att betala?

Goda förebilder behövs, kökspersonalen kan få högre status med mer utbildning.

Fler sådana här samlingar behövs!